När en närstående avlider

Närstående behöver i allmänhet inte en dödsattest för ärenden hos myndigheter.

En dödsattest kan behövas till exempel om

• den avlidne hade en livförsäkring och försäkringsbolaget vill veta dödsorsaken
• den avlidnes arbetsgivare söker ersättning från arbetsgivarens grupplivförsäkring
• de närstående vill ha närmare information om dödsorsaken.

En dödsattest behövs inte för att sköta till exempel bankärenden och begravningsarrangemang.

Dödsattesten upprättas av den läkare som vårdat den avlidne under hens sista sjukdomsperiod eller läkaren som gjort utredningen om dödsorsaken.

Om polisen bestämmer att en rättsmedicinsk obduktion ska göras skriver rättsläkaren dödsattesten. Då sänds dödsattesten till polisen, från vilken den avlidnes närstående kan be om en intygskopia.

Läkaren måste skriva dödsattesten utan dröjsmål men senast inom tre månader efter att dödsfallet konstaterats.

Begravningstillstånd är ett dokument som utfärdas av en läkare. Man behöver inte något begravningstillstånd innan man inleder begravningsarrangemangen så du kan börja planera för begravningen så fort du får veta att din närstående avlidit. Det lönar sig dock att vänta med att slå fast tidpunkten för begravningen tills begravningstillstånd getts den avlidne.

Sjukhuset förmedlar begravningstillstånd till antingen den begravningsbyrå de närstående angett eller direkt till den avlidnes församlingsbyrå.

Om en rättsmedicinsk obduktion görs på den avlidne skriver rättsläkaren ut begravningstillståndet. Även om den rättsmedicinska utredningen av dödsorsak ännu pågår hindar det inte att man förbereder för begravningen. Om utredningen av dödsorsaken drar ut på tiden, till exempel på grund av särskilda undersökningar, måste läkaren ge begravningstillståndet så fort hen utfört undersökningarna av kroppen.

En medicinsk utredning av dödsorsak görs när dödsfallet ägt rum på grund av sjukdom och den avlidne vårdats av läkare under sin sista sjukdom.

I utredningen av dödsorsak kan man dra nytta av

• tidigare undersökningar som läkaren gjort av den avlidne
• den avlidnes hälsouppgifter
• obduktionsrapporten.

Läkaren fattar beslut om en medicinsk utredning av dödsorsaken.

En rättsmedicinsk utredning av dödsorsak inleds när

• dödsfallet inte förorsakats av sjukdom, eller då den avlidne inte behandlats av läkare under sin sista sjukdom
• dödsfallet förorsakats av olycka, självmord, brott, förgiftning, yrkessjukdom eller vårdåtgärd, eller om det finns skäl att misstänka att någon av dessa varit orsaken till dödsfallet
• dödsfallet i övrigt inträffat överraskande.

Polisen fattar beslut om rättsmedicinsk utredning av dödsorsak.

En obduktion kan göras om myndigheterna behöver ytterligare undersökningar för att reda ut dödsorsaken.

För en obduktion vid en medicinsk utredning av dödsorsaken behövs samtycke av den avlidnes anhöriga eller närstående. En anhörig kan också be om att en obduktion ska göras.

En obduktion vid en rättsmedicinsk utredning av dödsorsak förordnas av polisen och en anhörig kan inte förbjuda den.

En obduktion kan också göras om den avlidne inte har behandlats av en läkare eller om dödsorsaken annars är oklar. Obduktionen medför inga kostnader för dödsboet eller de anhöriga.

Det tar ofta flera månader innan man får de slutliga resultaten av utredningen av dödsorsak och de tillhörande dokumenten.