När en närstående avlider

När en närstående person dör skakar det om barnets trygghetskänsla. Berätta sanningsenligt om dödsfallet för barnet, men beakta barnets ålder och utvecklingsnivå.

Underskatta inte barnets uppfattningsförmåga men kom ihåg att barn i olika åldrar uppfattar döden på olika sätt. Tala om döden med dess rätta namn och försök hitta svar på barnets frågor. Det räcker med korta svar.

Det är viktigt att vara öppen gentemot skolan, så att läraren och de vuxna i elevvården kan följa med hur barnet mår och stödja barnet. Även om sorgen inte syns på barnet är den alltid där.

Om den närstående som avlidit var en förälder kan barnet bli rädd för att den andra föräldern också ska dö. Lugna ner barnet genom att upprepa att den andra föräldern tar hand om barnet. Det är också bra att nämna vilka andra nära anhöriga som finns till för barnet.

Det kan hända att ett barn i skolåldern eller en ung vill veta de exakta detaljerna kring de skeden som ledde till förälderns eller den närståendes död, sjukdomen eller olyckan. Barnet har rätt att höra om dessa och det är viktigt att de närmaste berättar sakernas verkliga natur.

Om den närstående har dött till följd av självmord eller mord eller dråp kan det vara svårt att tala om. Det är ändå bättre att barnet eller den unga hör om saken av sin egen förälder än av någon annan eller måste gissa sig till varför den närstående avlidit.

Det är bra att påminna barnet om att hen aldrig är orsaken till någons död.

Ett barn eller en ung som är mitt uppe i sorgen kan eller vill inte nödvändigtvis prata. Uppmuntra barnet att prata och fråga om sådant som rör dödsfallet. Det lönar sig att förmedla till barnet att alla känslor kring sorgen är tillåtna, och att stödja barnet i uttryckandet av dem.

Barnet eller den unga kan också ha skuldkänslor eller rädslor på grund av den närståendes död. För att gå igenom dessa tankar behöver barnet vuxna, eventuellt också professionell hjälp.

Stöd erbjuds av bland annat:

• rådgivningen och familjerådgivningen
• skolpsykologer, -kuratorer och -hälsovårdare
• studerandevården
• mentalvårdstjänster för unga
• HUS Psykporten för unga
• familjearbetet i välfärdsområdenas socialtjänster
• sorgeföreningar
• patientorganisationer
• församlingarnas specialungdomsarbetare
• läroanstaltspräster

På webbplatsen Surevan kohtaaminen hittar du mycket praktisk information om att stödja barn och unga samt information om olika aktörer som erbjuder stöd.Öppnas i ett nytt fönster.

Barnet kan få stöd och tröst i sorgen och bearbeta sina känslor genom att läsa litteratur som skrivits om ämnet för barn och ungdomar. Man kan till exempel be bibliotekspersonalen om rekommendationer på lämpliga böcker.