När en närstående avlider

När du börjar sköta den avlidnes ärenden behöver du i första hand en släktutredning över den avlidne.

Beställ släktutredningen

• från församlingen, om den avlidne hela sitt liv har hört till en evangelisk-luthersk eller ortodox församling
• från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB), om den avlidne har hört till befolkningsregistret eller ett registrerat religiöst samfund.

Om den avlidne har hört till både församlingen och något annat register ska du beställa släktutredningen från båda platserna.

Om din närstående har avlidit utomlands får du råd av Finlands beskickning om hur begravningen, kremeringen och transporten ska ordnas. Anmäl dödsfallet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.Öppnas i ett nytt fönster.

Ta reda på om den avlidne hade en försäkring som ersätter hemtransporten. Om det inte finns någon försäkring som ersätter hemtransporten svarar dödsboet eller de anhöriga för kostnaderna.

Om den avlidne inte var finsk medborgare ska du kontakta beskickningen i den avlidnes hemland som ger råd om till exempel transport, begravning och kremering. Anmäl dödsfallet även till myndigheterna i den avlidnes hemland.

De närstående kan ordna begravningen själva eller köpa tjänsten helt eller delvis av en begravningsbyrå.

Den avlidnes åskådning och önskemål i fråga om begravning, kremering och hantering av askan ska respekteras i mån av möjlighet.

Efter jordfästningen eller avskedsceremonin kan en minnesstund ordnas. Det finns inget officiellt formulär för hur den ska gå till och det är frivilligt att ordna det.

Om den ena föräldern avlider är den andra fortfarande vårdnadshavare, dvs. barnets intressebevakare.

Man måste skaffa en ställföreträdare för barnets intressebevakare om intressebevakarens och barnets intressen står i konflikt med varandra. Ställföreträdarens uppgift upphör när hen har skött sina uppgifter.

Om barnets förälder, som var barnets enda vårdnadshavare, avlider, utreder socialväsendet om det är förenligt med barnets bästa att förordna en ny vårdnadshavare eller en intressebevakare.

I samband med arvskiftet sköter barnets intressebevakare barnets egendom och gör vid behov anmälningar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Posten får information om den avlidnes död direkt från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, så ingen separat anmälan behövs göras för detta.

Om man ändå vet att den avlidne kommer att få post, lönar det sig att styra den till någon närståendes brevlåda. Gör flyttanmälan i Postis elektroniska tjänst för flyttanmälanÖppnas i ett nytt fönster., per telefon eller med en blankett som fås från serviceställena.

En ändring av dödsboets adressuppgifter ska göras skriftligen även till SkatteförvaltningenÖppnas i ett nytt fönster.. Alla dödsbodelägare måste godkänna ändringen.

Informera vid behov följande instanser om dödsfallet:

• arbetsgivare eller läroanstalt
• skola eller dagvård
• husbolagets disponent
• hyresvärd
• telefon- och datakommunikationsföretag
• elverk
• post, om du överför posten till dödsboets adress
• tidningshus
• föreningar där den avlidne var medlem
• sociala medietjänster som den avlidne använt
• andra företag där den avlidne hade en kundrelation.

Till exempel följande instanser får automatiskt information om dödsfallet från befolkningsdatasystemet, men man kan också själv kontakta dem:

• olika myndigheter
• kommuner och välfärdsområden
• banker
• försäkrings- och arbetspensionsanstalter
• församlingar.

När du snabbt behöver samtalshjälp mitt i en kris får du hjälp till exempel av social- eller krisjouren i ditt välfärdsområde. Dessutom finns det kriscentrumÖppnas i ett nytt fönster. på vissa orter.

Många upplever att kamratstöd och experthjälp är till hjälp i sorgen. Kamratstöd erbjuds av olika föreningar och organisationer. Stödet ordnas i grupper, som stödpersonsverksamhet, per telefon och via nätet.

När en närstående person dör skakar det om barnets trygghetskänsla. Berätta sanningsenligt om dödsfallet för barnet, men beakta barnets ålder och utvecklingsnivå.

För hanteringen av förlusten kan barn och ungdomar få hjälp av bland annat yrkesutbildade inom social- och hälsovården.

Familjepensioner är efterlevandepension och barnpension och de betalas av arbetspensionsanstalternaÖppnas i ett nytt fönster. och FPAÖppnas i ett nytt fönster..

Du kan ha rätt till efterlevandepension om du med din avlidna partner var

• gift
• i registrerat partnerskap
• i ett samboförhållande.

Barnpension kan beviljas

• personer som inte har fyllt 20 år från arbetspensionsanstalten
• personer som inte har fyllt 18 år samt studerande i åldern 18–20 år från FPA.

Om den avlidne inte har tjänat in arbetspension betalas familjepension endast av FPA.

Ta reda på din rätt till efterlevandepension hos arbetspensionsanstalten och FPA.

Räkningar som kommer till den avlidne betalas i regel från hens bankkonto. Före bouppteckningen kan man från den avlidnes konto betala räkningar för begravningen, boutredningen och räkningar som härrör från den avlidnes livstid. Spara räkningarna eller kopior av dem för bouppteckningen.

Ordna bouppteckningen inom tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska ordnas om personen vid sin död bodde stadigvarande i Finland.

Vid bouppteckningen gås den avlidnes tillgångar, skulder, arvingar och testamentstagare igenom. Vid behov kan man få hjälp med bouppteckningen av en expert, till exempel en advokatbyrå eller en bank. Vid bouppteckningen upprättas en bouppteckning som ska lämnas in till Skatteförvaltningen inom en månadfrån bouppteckningstillfället.

Arvsbeloppet avgör om du ska betala arvsskatt eller inte. Vänta på beslutet om arvsskatt från Skatteförvaltningen och betala arvsskatten enligt de anvisningar du fått från Skatteförvaltningen.

Vid avvittring räknas makarnas giftorättsliga egendom ihop och delas i två delar. På så sätt får man reda på vilken egendom som tillhör den efterlevande maken och vad som tillhör dödsboet. Avvittringen ska göras före arvskiftet.

Den avlidnes egendom övergår till en ny ägare antingen utifrån arvsrätt eller testamente.

Arvet kan skiftas när bouppteckningen har gjorts och dödsboets skulder har betalats. Arvet behöver inte skiftas om ingen av delägarna kräver det.

Varje bröstarvinge får en lika stor andel av boets samtliga tillgångar, om inte testamentet bestämmer något annat. Arvet skiftas genom ett avtal mellan delägarna i dödsboet, dvs. en skifteshandling.

Dödsboets existens upphör när arvet i sin helhet har skiftats mellan arvingarna och skiftesinstrumentet eller arvskiftesavtalet har lämnats in till Skatteförvaltningen.

Dödsboet får en förhandsifylld skattedeklaration ännu för det år då arvet har skiftats. Därefter uppger delägarna sina inkomster och tillgångar i sin skattedeklaration och beskattningen av dödsboet avslutas.