Konkursborgenärer
Vid en konkurs överförs beslutanderätten i ditt företags ärenden från dig till boförvaltaren och borgenärerna. Borgenärerna beslutar om konkursboet på borgenärssammanträdena. I egenskap av företagets företrädare får du delta på sammanträden och uttrycka din åsikt, men inte rösta. Om borgenärerna önskar ett närmare samarbete med boförvaltaren kan de tillsätta en borgenärsdelegation bland sig själva.
Borgenärer har rätt att ansöka om konkurs för ditt företag om de har klara fordringar på ditt företag. En fordran kan till exempel grunda sig på en lagakraftvunnen dom eller på en förbindelse som ditt företag har ingått.
Borgenärer har också rätt att framföra sin åsikt till domstolen om valet av boförvaltare.
Vid en konkurs överförs den högsta beslutanderätten i ditt företags ärenden från dig till borgenärerna. Borgenärerna har rätt att på borgenärssammanträden fatta beslut i alla frågor som rör ditt företag och som enligt konkurslagen inte hör till boförvaltaren.
Borgenärerna har rätt att få information om sådant som rör konkursboet. Boförvaltaren kan däremot av grundad anledning undanhålla information från dig som är företrädare för gäldenären. Boförvaltaren ska dock lämna informationen till dig direkt när det inte längre finns något hinder att göra det.
Vidare har borgenärerna rätt att få sin utdelning ur konkursboet i enlighet med utdelningsförteckningen som boförvaltaren upprättat. Om en borgenär anser att utdelningen inte var rättvis har borgenären rätt att klandra boförvaltarens slutredovisning.
På borgenärssammanträden beslutar borgenärerna bland annat om
- förvaltningen, användningen och försäljningen av konkursboets egendom
- godkännandet av boförvaltarens åtgärder
- eventuellt genomförande av en särskild granskning
- boförvaltarens arvode.
Som företrädare för konkursföretaget har du rätt att delta i borgenärssammanträden och framföra din åsikt om frågorna som behandlas. Du har dock ingen rösträtt på sammanträdena. Du får en kallelse till sammanträdena och information om vilka frågor som ska behandlas, oftast från boförvaltaren.
Det första borgenärssammanträdet ska hållas inom två månader efter att boförteckningen blev klar och senast sex månader efter att konkursen började. I övrigt ska sammanträden hållas vid behov. Du har emellertid ingen rätt att kräva ett sammanträde.
Borgenärerna får fatta beslut i frågor som rör konkursboet även utan ett sammanträde. Boförvaltaren ska dock se till att du ges tillfälle att uttrycka din åsikt om frågan som behandlas.
Borgenärerna kan bland sig själva tillsätta en borgenärsdelegation för konkursboet, men det sker mycket sällan. Delegationen bistår och övervakar boförvaltaren. Den utför också de uppgifter som borgenärssammanträdet har gett den.
Borgenärsdelegationen gör samarbetet mellan borgenärerna och boförvaltaren intensivare än när kontakten enbart begränsas till borgenärssammanträden.
Borgenärsdelegationen ska ha minst tre medlemmar. De ska representera de viktigaste borgenärsgrupperna. Delegationen väljer en ordförande inom sig.
Borgenärsdelegationen har inte självständig beslutanderätt. Borgenärerna kan dock ge delegationen fullmakt att godkänna vissa av boförvaltarens beslut. Delegationen fattar sina beslut med enkel majoritet. Det innebär att den ståndpunkt som får flest röster vinner.
Borgenärsdelegationen sammankallas av boförvaltaren eller delegationens ordförande.
Denna webbplats är en del av Europas portal Your Europe. Ge respons via Europeiska kommissionens responsblankett.Öppnas i ett nytt fönster.