Så här organiserar du frivilligverksamhet

Den som organiserar frivilligverksamhet kan till exempel vara en registrerad förening, kommun, ett välfärdsområde, staten, ett företag, en församling eller någon annan sammanslutning. Verksamheten ska vara allmännyttig till sin natur. Den kan gälla många olika saker, till exempel människors välbefinnande, naturen, miljövård, krisverksamhet, räddningsväsende, tjänster för äldre, barn- och ungdomsarbete, konst och kultur, idrott och motion samt invandrarverksamhet.

När frivilliga väljs får arrangören inte diskriminera någon till exempel på grund av ålder, kön, sexuell läggning, religion, ursprung eller nationalitet.

Frivilligverksamheten är i regel oavlönad och vederlagsfri. Insatsen får inte vara farlig för deltagaren och den får inte hota deltagarens hälsa eller välbefinnande. Verksamhetens omfattning ska vara skälig och uppgifterna sådana att de lämpar sig för frivilliga. Arbetet för personer under 18 år ska vara lätt.

Frivilligverksamheten ska inte ersätta sådant arbete som på sedvanligt sätt utförs av anställda eller yrkesutövare.

Den som organiserar frivilligverksamhet har rätt att fastställa vilken kompetens som förutsätts av den som väljs för uppgiften. En del arrangörer kräver till exempel att personen är myndig.

Hygienpass krävs sällan i frivilligverksamhet. Uppgifter inom matförsörjningen kräver hygienpass om den frivilliga arbetar yrkesmässigt i en livsmedelslokal i över tre månader eller om arrangören kräver det.

Den som ordnar frivilligverksamheten kan utse en kontaktperson som ansvarar för att handleda frivilliga och för att organisera arbetet. De frivilliga bör introduceras eller utbildas för uppgiften. Samordningen och ledningen av frivilligverksamhet anses omfatta rekrytering av frivilliga, introduktion, planering av utvecklingsväg, arbetshandledning, uppmuntran och annat stöd. Det viktiga är att den frivilliga får introduktion, råd och stöd för sina uppgifter och att den frivilliga får veta vad som förväntas av hen.

Verksamhetens arrangör är skyldig att sörja för de frivilligas säkerhet och hälsa i den utsträckning som det är möjligt. Frivilligverksamheten är ofta psykiskt belastande även för den frivilliga. Då kan den som ordnar verksamheten bland annat erbjuda arbetshandledning för att hjälpa den frivilliga att orka med sin uppgift.

Många tecknar olycksfalls- och reseförsäkring för sina frivilliga. Arrangören kan också teckna en skadeansvarsförsäkring. De frivilliga ska informeras om försäkringsskyddet samt om vad de själva ansvarar för.

Om en frivillig deltar regelbundet i verksamhet som utförs tillsammans med barn eller unga, har den som organiserar verksamheten rätt att utreda personens eventuella brottsliga bakgrund innan verksamheten inleds. Arrangören bör be om den frivilligas samtycke till att straffregisterutdrag begärs.

Begäran om straffregisterutdrag gäller uppdraget, inte personen som utför uppdraget eller personen i sig. Utdraget söks skriftligen hos Rättsregistercentralen.

Frivilligverksamheten kan medföra kostnader för deltagarna som de kan få ersättning för. Till sådana kostnader räknas till exempel rese- och inkvarteringskostnader.

För frivilligverksamhet i ett allmännyttigt samfund får ersättning för inkvartering samt dagtraktamente betalas skattefritt för högst 20 dagar per kalenderår. Resekostnader kan också ersättas för resor mellan bostaden och platsen där frivilligverksamheten utförs. Den skattefria ersättningen för resekostnader med annat än kollektivtrafik är högst 3 000 euro per kalenderår.