Hjälp vid mentala problem

Kriser och växlingar i sinnesstämningen är en del av livet, men om du eller någon närstående känner sig nedslagen eller deprimerad en längre tid, eller om symtomen medför stora svårigheter i livet eller om det kan vara fråga om en sjukdom finns det orsak att söka hjälp. Symtomen kan vara till exempel långvarig ångest, spänning, rädsla, depression, hopplöshet, dålig koncentrationsförmåga, trötthet som är värre än normalt, stark stress, långvarig sömnlöshet, överaktivitet eller ätstörningar.

Du ska också söka hjälp om du upplever att verklighetsuppfattningen hos dig själv eller någon närstående vacklar.

Du kan göra tester som är avsedda för bedömning av ditt psykiska mående på webben, till exempel på webbplatsen Psykporten.fi. Testernas resultat är ungefärliga; en egentlig diagnos kan endast ställas av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 

Med webbtesterna kan du ta reda på om du har orsak att misstänka till exempel ångeststörning, depression, tvångssyndrom, panikstörning eller ätstörning. Med hjälp av ett webbtest kan du också utvärdera hur spänd du är i sociala situationer. För äldre finns ett test som gör det möjligt att identifiera symtom på depression hos äldre. 

Psykportens verktyg för självbedömningÖppnas i ett nytt fönster. 

I plötsliga eller livsfarliga situationer ring till nödnumret 112. I andra situationer kan du ta kontakt med social- och hälsocentralen, krisjouren eller företagshälsovården på din arbetsplats. Utanför tjänstetid kan du kontakta sjukhusjouren.

Om den som behöver hjälp är ett barn eller en ungdom, ta kontakt med rådgivningsbyrån eller skolhälsovården. Studerande ska ta kontakt med studerandehälsovården.

Om du drabbas av skilsmässa, en närståendes dödsfall eller någon annan liknande kris i livet kan du få hjälp från social- och hälsocentralen eller socialvården.

Även privata läkare, psykiatrer och psykoterapeuter ger hjälp.

För att få råd kan du ringa

• Föreningen för mental hälsa i Finlands riksomfattande kristelefonÖppnas i ett nytt fönster.
• kyrkans SamtalstjänstÖppnas i ett nytt fönster.
• Mannerheims arnskyddsförbunds hjälptelefon för barn och unga Öppnas i ett nytt fönster.
• Mannerheims barnskyddsförbunds hjälptelefon för föräldrarÖppnas i ett nytt fönster. (på finska)

FinFami, Anhörigas stöd för mentalvården centralförbundets medlemsorganisationerÖppnas i ett nytt fönster. erbjuder hjälp och stöd till anhöriga i 18 regioner i Finland.

Ja, det kan du. Även en anhörig eller vän till den som behöver hjälp kan ta kontakt med social- och hälsocentralen, krisjouren eller sjukhusjouren.

Första hjälpen och brådskande vård ges genast. I icke-brådskande fall ska bedömningen av vårdbehovet göras samma dag som vårdplatsen har kontaktats. I icke-brådskande fall ska patienten få vård inom 14 dygn efter att vårdbehovet har bedömts.

Patienter som behöver psykiatrisk specialiserad sjukvård i icke-brådskande fall ska få vård inom sex månader. I fråga om barn och unga under 23 år ska bedömningen av behovet för specialiserad sjukvård initieras inom tre veckor från det att remissen anlänt. Vården ska börja inom tre månader från det att behov av vård konstaterats.

När du använt mentalvårdstjänsterna regelbundet i tre månaders tid, kan du ansöka om FPA:s rehabiliterande psykoterapi. För det behövs en psykiaters utlåtande om vårdbehovet.

FPA:s rehabiliterande psykoterapi är avsedd för personer i åldern 16–67 år. Psykoterapin kan vara individuell psykoterapi eller grupp-, familje- eller parpsykoterapi. 16–25-åringar kan dessutom erbjudas musik- eller bildkonstterapi. I anslutning till terapi för unga kan också ordnas handledningsbesök för föräldrarna.

FPA finansierar psykoterapi för dem vilkas förmåga att arbeta eller studera är hotad på grund av sjukdom och som kan ges stöd med hjälp av terapi. Stödperioden kan vara mellan ett och tre år.

FPA:s ersättning täcker en stor del av rehabiliterande psykoterapin. Du kan vid behov söka andra stöd hos FPA för att täcka självriskandelen.