Stärkande av arbetsförmågan

Du kan stärka arbetstagarnas arbetsförmåga på olika sätt. Många metoder och nya sätt är lätta att inkludera i vardagen på arbetsplatsen. På den här sidan hittar du olika idéer för att stöda arbetstagarnas arbetsförmåga.

Kontrollera att arbetet, arbetsmiljön, arbetsredskapen och systemen är planerade och har genomförts med hänsyn till olika arbetstagares behov och begränsningar. 

Beakta till exempel följande i arbetsergonomin:

• Arbetstagarnas mått och dimensioner har beaktats vid dimensioneringen av arbetsstationerna. På så sätt kan arbetstagarna röra sig så enkelt och effektivt som möjligt på sin arbetsplats. 
• Arbetet utvecklas så att det belastar arbetstagarnas minne så lite som möjligt. Onödiga störningsfaktorer och avbrott avlägsnas från arbetet. 
• Arbetsskiften och pauser planeras så att arbetstagaren har tillräckligt med tid för att återhämta sig från arbetet.

Läs om hur du kan genomföra dessa saker och lär dig mer om ergonomi:

• Främja arbetsförmågan – Arbetshälsoinstitutet Öppnas i ett nytt fönster.
• Hjärnarbete utförs i samarbete – ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.
• Ergonomins databank (på finska) - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.

Sörj för att arbetstagarna återhämtar sig från arbetet under arbetsdagen och mellan arbetsskiften:

• Se till att arbetstagarna inte jobbar övertid för mycket.
• Se till att arbetstagarna tar tillräckligt många pauser under arbetsdagen.
• Kom tillsammans överens på arbetsplatsen om att det ska finnas tillräckligt med övergångs- och återhämtningstid mellan möten.

Läs fler tips för att främja återhämtningen på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska).Öppnas i ett nytt fönster.

Målet med introduktionen är att den nya arbetstagaren ska lära känna sin arbetsplats, sina arbetskamrater och förväntningarna på arbetet. Chefen ansvarar i allmänhet för introduktionen på arbetsplatsen. Du kan dock delegera en del av uppgifterna i anslutning till detta till andra arbetstagare. När flera arbetstagare deltar i introduktionen på arbetsplatsen bekantar sig den nya arbetstagaren samtidigt med sina arbetskamrater.  

Observera att även arbetstagare som varit en längre tid på arbetsplatsen behöver introduktion åtminstone när deras uppgifter och arbetssätt förändras. Kontrollera om en gemensam introduktionsplan har gjorts upp på din arbetsplats.

Läs vad det lönar sig att beakta i introduktionen:

• En ordentlig introduktion lönar sig alltid - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.
• Introduktörens top 10-checklista (på finska) – ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.
• Lyckad introduktion inom servicebranschen (på finska) - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.

Säkerställ att arbetstagaren har tillräcklig kompetens för sitt arbete och möjlighet att utveckla sina färdigheter. Enligt undersökningar sker upp till 80 procent av inlärningen under arbetskarriären och i anslutning till arbetet i samband med arbetet. 

Du kan erbjuda arbetstagarna till exempel olika kurser, utbildningar och coachningar eller stöda arbetstagarnas egna studier.  

Mer information på andra webbplatser:

• Personalens kompetens – JobbmarknadenÖppnas i ett nytt fönster.
• Utbildning eller kontinuerlig utveckling? – Det lärande småföretagets stegmärken (på finska) - Arbetshälsoinstitutet Öppnas i ett nytt fönster.

Varje arbetstagare ansvarar för sin egen hälsa, men chefen kan stöda arbetstagarnas hälsosamma levnadsvanor. Som chef kan du också med din egen attityd och ditt exempel främja hälsosamma arbets- och levnadsvanor. 

Dessutom kan du tillsammans med arbetstagarna planera hur hälsan kan främjas på er arbetsplats. 

Ni kan till exempel 

• komma överens om pauser i arbetet och att röra på er tillsammans
• fundera på hur arbetsmiljön kunde anpassas så att den främjar hälsosamma val
• komma överens om gemensamma matpauser

Läs mer:

• Levnadsvanor - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.
• Kom igång! – Hälsosamma arbetsplatser – ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.

När atmosfären i arbetsgemenskapen är öppen och trygg vågar arbetstagarna ge respons och föra fram sina egna tankar, idéer och åsikter. Ett bra tecken på förtroende är en delad känsla av att allas åsikter uppskattas.  

När arbetstagarna litar på chefen och varandra berättar de i tid om något i arbetet eller i deras eget tillstånd bekymrar dem. På det sättet hinner problemen inte bli för stora. 

I arbetsgemenskapen lönar det sig också att diskutera vad som är bra.  

Läs mer om arbetsgemenskapens interaktionsfärdigheter: 

• Praxis i vardagen - En arbetsplats med bra atmosfär (på finska) - Mieli ryÖppnas i ett nytt fönster.
• Handbok för att arbeta tillsammans - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.
• En del av arbetsgemenskapen - ArbetarskyddscentralenÖppnas i ett nytt fönster.
• Utan rädsla på jobbet - psykologisk säkerhet i arbetsgemenskapen (på finska) - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.
• Programmet Work to belong för att minska ensamhet (på finska) - Helsingfors MissionÖppnas i ett nytt fönster.

Var genuint intresserad i vardagen av hur arbetstagaren mår och hur hen orkar. Se till att du diskuterar med arbetstagaren tillräckligt ofta, till exempel dagligen eller varje vecka.

Du kan fråga arbetstagaren:

• Hur är läget? Hur mår du eller hur har du mått?
• Hur går det med jobbet?
• Hurdan hjälp skulle du behöva? Vad kan jag hjälpa med?

Diskutera också regelbundet med arbetstagaren om vad som är bra i arbetet och vad som belastar hen.

Läs mer:

• Chefens förmåga att lyssna och vara närvarande i arbetslivet (på finska) - Mieli ryÖppnas i ett nytt fönster.
• Mitä mielessä? En guide för vuxna som arbetar med ungdomar, inklusive chefer (på finska) - Mielenterveyden keskusliittoÖppnas i ett nytt fönster.

Utöver vardagliga samtal lönar det sig också att regelbundet föra mer planmässiga diskussioner med arbetstagaren.

Reservera tillräckligt med tid för diskussionerna. Se till att diskussionskontakten bevaras även under distansarbete, deltidsarbete, ledigheter och frånvaro.

Läs mer: Utvecklingssamtal hjälper till att identifiera vad som får en arbetstagare att engagera sig i arbetet (på finska) - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.

Varje partiellt arbetsför persons situation är individuell. Därför ska också stödet för arbetsförmågan grunda sig på vad arbetstagaren kan göra och hur detta beaktas i arbetsuppgifterna och arbetsgemenskapen.

Det kan vara nödvändigt att anpassa arbetet när

• arbetstagaren inleder ett nytt arbete
• arbetstagarens situation förändras under anställningsförhållandet
• arbetstagaren återvänder till arbetet efter en sjukledighet.

Vid anpassningen av arbetet ska arbetstagarens fysiska eller kognitiva behov beaktas till exempel

• genom att ändra arbetsuppgifterna eller ordna arbetstiden
• genom att ordna ergonomiska arbetsredskap såsom röststyrda program eller en arbetsstol som anpassats efter arbetstagarens behov
• genom att ordna tysta arbetsutrymmen eller möjlighet till distansarbete
• genom att utarbeta tydliga anvisningar och visuellt stödmaterial för dem
• genom att avtala om en stödperson på arbetsplatsen eller skaffa en arbetstränare för arbetstagaren.

Läs mer:

• Partiell arbetsförmåga i arbetsgemenskapen - ArbetarskyddscentralenÖppnas i ett nytt fönster.
• Stödåtgärder för arbetstagare med partiell arbetsförmåga - ArbetarskyddscentralenÖppnas i ett nytt fönster.