Att reagera på förändringar i arbetsförmågan

Tecken på behov av stöd för arbetsförmågan kan till exempel vara att arbetstagarens karaktär förändras eller att arbetstagaren inte längre klarar av arbetsuppgifterna på samma sätt som tidigare. Arbetstagaren kanske har mer sjukfrånvaro än tidigare.

Du kan identifiera förändringar i arbetstagarens välbefinnande och arbetsförmåga när du regelbundet diskuterar med arbetstagaren och fäster uppmärksamhet vid hens beteende. Förändringarna kan också observeras av en kollega, företagshälsovården eller också kan arbetstagaren själv föra saken på tal.

Om du är orolig för arbetstagarens tillstånd lönar det sig att reagera med låg tröskel och genast ingripa i situationen. Vänta alltså inte på att situationen ska lösas av sig själv eller att någon annan tar hand om det. Chefen har ett ansvar att reagera på situationen. 

Diskutera situationen med arbetstagaren. Berätta att du är orolig och låt arbetstagaren med egna ord berätta hur hen ser på situationen.  

Arbetstagarens situation kan underlättas redan av att hen får diskutera saker och vet att arbetsplatsen vid behov kan komma emot och att arbetsgemenskapen stöder hen. Om det finns en arbetarskyddsfullmäktig på din arbetsplats kan du också be hen delta i diskussionen.  

Läs mer: 

• Hur tar jag upp problem med arbetsförmågan? - Arbetshälsoinstitutet Öppnas i ett nytt fönster.
• Ju tidigare, desto bättre (PDF) (på finska) - ArbetarskyddscentralenÖppnas i ett nytt fönster.

Bedöm

• om det i arbetstagarens situation är fråga om en kortvarig eller långvarig nedsättning av arbetsförmågan
• om arbetstagarens situation är övergående och tillfällig, eller om det eventuellt har skett en långvarig förändring i hens liv?
  

Chefen behöver inte ensam kunna lösa arbetstagarens problem. Be vid behov företagshälsovården om hjälp. Om det på din arbetsplats finns andra sakkunniga inom ledning av arbetsförmågan, till exempel personaladministrationen, kan du också be dem om hjälp.

Som chef kan du bedöma om ett nätverksmöte skulle vara till nytta i situationen. Syftet med nätverksmötet är att fundera på hur man kan stöda arbetstagarens fortsatta arbete. I allmänhet deltar arbetstagaren, hens närmaste chef, en representant för företagshälsovården och vid behov en representant för personaladministrationen i mötet. Arbetstagaren kan också be en stödperson delta i mötet. Stödpersonen kan vara till exempel en förtroendevald.

Syftet med mötet är att

• utreda hur arbetstagarens arbetsförmåga kan stödjas
• besluta om åtgärder för att stödja arbetsförmågan
• komma överens om hur åtgärderna ska genomföras.

Mer information på andra webbplatser:

• Nätverksmöte som en del av stödet för arbetsförmågan - ArbetarskyddscentralenÖppnas i ett nytt fönster.

Fundera på vilka lösningar som kunde vara möjliga. Skulle det till exempel vara möjligt att förkorta arbetstagarens arbetstid eller skulle arbetstagarens arbetsuppgifter kunna övervägas på nytt? Vilka åtgärder kan ni vidta genast och vilka åtgärder kräver mer tid? Diskutera olika alternativ tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården. Du hittar olika metoder på den här sidan.

Om arbetstagaren uteblir från arbetet, håll kontakten med hen även under frånvaron. Se till att stödet lyckas och fundera på eventuella fortsatta åtgärder när arbetstagaren återvänder till arbetet.

Under frånvaron:

• Kom överens med arbetstagaren om vad du kan berätta för andra arbetstagare om hens situation. Kom ihåg att du inte får berätta för någon om orsaken till arbetstagarens frånvaro utan arbetstagarens tillstånd.
• Kom överens om hur du kontaktar arbetstagaren (till exempel telefonsamtal eller textmeddelande).
• Diskutera med arbetstagaren även under frånvaron. Ibland kan det räcka med att bara fråga hur det går.

Vid återgång till arbetet:

• Kontakta arbetstagaren strax innan hen återvänder till arbetet
• Följ med hur arbetstagaren klarar av arbetet efter återgången.
• Reservera tid för en gemensam diskussion.
• Se till att arbetstagaren har möjlighet att ställa frågor och bli hörd.
• Se till att arbetstagaren får veta vad som har förändrats på arbetsplatsen under hens frånvaro. Har ni till exempel infört nya verktyg, regler eller verksamhetssätt?

När det har gått en tid sedan arbetstagaren återgick till arbetet kan ni tillsammans med arbetstagaren bedöma hur hen mår. Ta reda på om frånvaron hjälpte arbetstagaren och hurdant stöd hen skulle behöva i fortsättningen. Kom också överens om hur hens situation ska följas upp i fortsättningen.

Bekanta dig med olika metoder som kan vara till hjälp i arbetstagarens situation.