Militär konflikt och befolkningsskydd

Säkerhetsläget i Finland följs upp kontinuerligt. Bedömningen av situationen påverkas både av hot mot Finland och mot närområdet.

Man strävar efter att förebygga och förhindra behovet av att använda militära maktmedel. Metoder som förebygger militära hot är

• utrikespolitik och diplomati
• en modell för övergripande säkerhet där alla samhällsaktörer har en egen roll i att bygga upp säkerheten
• kontinuerligt aktivt motverkande av exempelvis påverkansförsök
• en stark nationell försvarsförmåga, som är en del av Natos åtgärder för avskräckning och försvar.

Om man misslyckas med att förebygga hotet kommer angreppen att bekämpas militärt. Finlands försvarsberedskap upprätthålls och försvarsmetoderna utvecklas ständigt utifrån säkerhetsläget.

Om Finland skulle utsättas för ett väpnat angrepp, skulle statsrådet och republikens president fastslå att det råder undantagsförhållanden i landet.

• Beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd skulle tas i bruk. De ger myndigheterna omfattande befogenheter att agera för att garantera säkerheten.
• Ett väpnat angrepp skulle besvaras under Försvarsmaktens ledning på det sätt som situationen kräver.
• Medborgarna skulle bli informerade i den utsträckning situationen tillåter.
• I kritiska situationer kan det vara nödvändigt att hålla uppgifter borta från offentligheten. Om all information delas skulle det kunna äventyra säkerheten och genomförandet av effektiva motåtgärder.
• I en konfliktsituation är det viktigt att alla följer myndigheternas anvisningar.

Under en militär konflikt och ett krig skyddas civilbefolkningen på många sätt. De finländska myndigheterna är väl förberedda på att skydda befolkningen.

Läs mer:

• Undantagsförhållanden - RäddningsväsendetÖppnas i ett nytt fönster.
• Försvarsmaktens uppgift i det militära försvaret - FörsvarsmaktenÖppnas i ett nytt fönster.

Reservister som fullgjort beväringstjänst kan beordras tjänstgöra i en krigssituation. Värnpliktiga medborgare utgör grunden för Finlands väpnade försvar mot angripare.

Försvarsmakten placerar de värnpliktiga i sina uppgifter. Placeringen under krigstiden bestäms i första hand utifrån den utbildning som erhållits under tjänstgöringen.

Placeringen kan också påverkas av vilka uppgifter du har meddelat om ditt civila yrke och din nuvarande försvarskompetens till värnpliktsregistret. Du kan ta reda på ditt krigstida uppdrag genom att besöka din egen regionalbyrå.

Gör följande:

• Håll informationen om din yrkesbeteckning uppdaterad. Uppdatera dina uppgifter på sidan Personuppgifter på Suomi.fi eller anmäl ändringen till regionalbyrån.
• Ta hand om din fysiska kondition. Du får ett brett utbud av avgiftsfria konditionsprogram i Försvarsmaktens app Marsmars som kan laddas ner i telefonens appbutik.

Läs mer:

• Försvarsmakten.fiÖppnas i ett nytt fönster.
• I reserven - Intti.fiÖppnas i ett nytt fönster.
• Personuppgifter - Suomi.fiÖppnas i ett nytt fönster.
• Marsmars-appen (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.

Civiltjänstpliktiga utför under krigstid civila uppgifter som tryggar samhällets funktion och som utförs även under normala förhållanden.

Civiltjänstcentralen koordinerar fyllandet av tjänstgöringsplatserna.

Läs mer:

• Mer information om civiltjänstplikten - CiviltjänstcentralenÖppnas i ett nytt fönster.
• Civiltjänstgörarnas uppgifter under undantagsförhållanden (på finska) - CiviltjänstcentralenÖppnas i ett nytt fönster.

Man kan söka till det frivilliga försvaret oberoende av försvarsutbildning eller skyldighet att försvara landet.

Utbildningarna utvecklar och upprätthåller många slags allmänna säkerhetsfärdigheter och militära färdigheter. De förbereder dig på att stödja samhället i allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden. Den frivilliga försvarsverksamheten är en central resurs för totalförsvaret och den övergripande säkerheten.

Bekanta dig med Försvarsutbildningsföreningen MPK:s försvarsutbildningarÖppnas i ett nytt fönster.

Med civila avses personer som inte tjänstgör inom militären eller deltar i krigsoperationer.

I de områden där det inte finns någon kontinuerlig militär verksamhet ska civilbefolkningen fortsätta leva så normalt som möjligt.

• Läroplikten kvarstår och undervisning ordnas i mån av möjlighet under alla förhållanden.
• Många i arbetslivet ska fortsätta arbeta.

Till exempel sjukvård och annat omsorgsarbete samt personer som upprätthåller nödvändig industri och infrastruktur fortsätter sitt arbete. Arbetsgivare med ansvar för kritiska uppgifter kan reservera nödvändig personal, som då inte tilldelas andra uppgifter.

Civila har ett större ansvar för omsorgen om utsatta. I samhället måste hälso- och sjukvårdens och omsorgens resurser riktas till dem som behöver den mest, vilket innebär att närstående får ett större ansvar för att ta hand om bland annat barn och äldre.

Var och en som är bosatt i Finland och som har fyllt 18 men inte 68 år är skyldig att delta i till exempel räddnings-, förstahjälps-, underhålls- och röjningsuppgifter eller andra befolkningsskyddsuppgifter.

Inrikesministeriet eller Tillstånds- och tillsynsverket kan tilldela civilpersoner uppgifter. Människor kan tilldelas uppgifter som de har tillräcklig förmåga för.

Civilbefolkningen skyddas när det är krig. I konfliktområden skulle skyddet av civila genomföras på plats på det sätt som situationen kräver eller genom evakuering.

I samband med krigsoperationer kan odetonerad ammunition eller sprängladdningar hamna i terrängen. Precis som under normala förhållanden får man inte röra vid eller flytta suspekta föremål som hittas i terrängen.

Farosignalen är en stigande och sjunkande ljudsignal som pågår i en minut och varnar för omedelbar fara utomhus.

I en krigssituation varnar den både för farliga situationer och även till exempel för luftangrepp.

Man söker skydd mot militära angrepp i närmaste skyddsrum eller inomhus, skyddad av så starka konstruktioner som möjligt, till exempel i mitten av byggnaden.

Läs mer: Varningsmeddelanden, farosignaler och proaktiva varningar - Suomi.fiÖppnas i ett nytt fönster.

När man ska söka skydd gör man det i närmaste skyddsrum eller inomhus, skyddad av så starka konstruktioner som möjligt, till exempel i mitten av byggnaden.

I situationer som kräver att man söker skydd är det mycket kort tid mellan varningen och faran. Därför söker man skydd där man befinner sig vid tidpunkten för larmet.

• Om det inte finns ett skyddsrum alldeles i närheten när en fara hotar, är det ofta bäst att skydda sig så bra som möjligt där man är. Så skyddar man sig i nästan alla glesbefolkade områden och i många egnahemshusområden.
• Vem som helst kan söka skydd i ett skyddsrum, om det finns plats i skyddsrummet.
• Även om byggnadernas egna och gemensamma skydd har planerats för dem som bor, arbetar eller annars vistas i byggnaden, kan även andra söka skydd där vid behov.

Symbolen för skyddsrum är en blå, liksidig triangel på orange botten.

Skyddsrum har byggts i olika slags byggnader. Skyddsrum finns i privata fastigheter, såsom flervåningshus och radhus, butiker, kontor och industribyggnader samt i offentliga fastigheter, såsom skolor och sjukhus.

• Skyddsrummen i enskilda fastigheter har inrättats i samband med normalt byggande om byggnaden är tillräckligt stor.
• De gemensamma skyddsrummen betjänar flera fastigheter.
• De allmänna skyddsrummen har byggts för att skydda förbipasserande samt i stora städer för att komplettera tillgången på skyddsrum.
• Tillfälliga skydd: När det inte finns något egentligt skyddsrum, kan en byggnad förstärkas enligt myndigheternas anvisningar.

Information om fastighetens skyddsrum, till exempel skyddsrummet i ett flervåningshus, eller det eventuella närmaste allmänna skyddsrummet finns ofta i fastighetens räddningsplan.

Närmare information om skyddsrum och skydd i ditt bostadsområde finns på det lokala räddningsverkets webbplats.

Läs mer:

• Användning av skyddsrum och skyddsåtgärder (PDF) - RäddningsväsendetÖppnas i ett nytt fönster.
• Frågor och svar om skyddsrum och skyddsåtgärder - RäddningsväsendetÖppnas i ett nytt fönster.
• Räddningsverken - RäddningsväsendetÖppnas i ett nytt fönster.

Se inrikesministeriets finskspråkiga YouTube-video om skyddsrumÖppnas i ett nytt fönster.

Vid krig kan behovet av skydd uppstå snabbt och vistelsen i skyddsrummet är sannolikt kortvarig.

Om du behöver söka skydd ska du endast ta med dig nödvändiga saker som är snabbt tillgängliga. Man ska inte lägga tid på att samla ihop eller hämta saker.

• Det är alltid bra att ha med sig identitetsbevis, egna nödvändiga läkemedel, telefon samt lite kontanter och något att dricka.
• Hemma är det bra att ha de viktigaste personliga förnödenheterna redo så att du snabbt kan ta dem med dig till skyddsrummet.

Utgångspunkten är att man endast vistas i skyddsrummet under den tid som en omedelbar fara hotar.

Om man ska ta skydd under längre tid, till exempel över natten, är det bra att ta med sig:

• mat för eget bruk som man kan äta utan uppvärmning
• dricksvatten för eget bruk, även om det också ska finnas vatten i skyddsrummet när det har förberetts för användning
• personliga hygienartiklar
• sängkläder, till exempel sovsäck och liggunderlag
• ficklampa och batterier
• en reservströmkälla för laddning av mobiltelefon och utrustning
• öronproppar och ögonlappar för att kunna sova
• tidsfördriv såsom böcker, spel, papper, pennor.

Alkohol, narkotika, vapen, värmeproducerande anordningar (t.ex. gaskök eller stormlykta) eller produkter med stark doft får inte tas med till skyddsrummet.

Var beredd på att det är obekvämt i skyddsrummet, bland annat för att det är trångt.

Skyddsrummen är avsedda för att skydda människor. Det egna hemmet är den säkraste platsen för sällskapsdjur i en situation där man behöver ta skydd. Ledarhundar och andra servicehundar följer med till skyddsrummet.

Mer information:

• Ibruktagande och användning av skyddsrum, Allmän guide - InrikesministerietÖppnas i ett nytt fönster.
• Anvisningar till sällskapsdjursägare i befolkningsskyddssituationer - RäddningsverketÖppnas i ett nytt fönster.

Myndigheterna uppmanar till evakuering och ger också anvisningar och handleder människor som ska evakueras. Behovet av förflyttning av befolkningen kan vara lokalt eller mer omfattande.

Människor förflyttar sig självständigt eller med myndigheternas hjälp.

• I första hand ordnar de evakuerade själva transporter och inkvartering.
• Myndigheterna hjälper människor som behöver hjälp med att röra sig eller som inte själva kan ordna sin transport eller inkvartering.
• Myndigheterna ordnar evakuering av specialobjekt, bland annat evakuerar de personer som bor på enheter inom social- och hälsovården.

Myndigheterna ger anvisningar om vilka områden och befolkningsgrupper som evakueras.

Sannolikt skulle en del människor själva fatta beslut om att ta sig till säkrare områden redan tidigare.

Alla människor lämnar inte nödvändigtvis området som ska evakueras. Samhällets grundläggande funktioner och näringslivet måste fortsätta sin verksamhet även under krigsförhållanden. Till exempel kan myndigheter som sköter kritiska uppgifter och de som upprätthåller centrala funktioner inom infrastruktur och näringsliv stanna kvar i området.

Om du blir tvungen att evakuera kan du ta dig till inkvartering som du själv ordnat, till exempel en sommarstuga och närståendes hem.

Personer som inte själva kan ordna inkvartering hamnar på förläggningar och tillfälliga inkvarteringsställen enligt myndigheternas anvisningar.

Om situationen drar ut på tiden ansvarar kommunerna för att ordna mer permanent boende.