Checklista för beredskap för störnings- och krissituationer

Beredskap innebär att förbereda sig för olika störningar, krissituationer och undantagsförhållanden på förhand När du har funderat på saker på förhand förändras din egen vardag så lite som möjligt om något exceptionellt händer.

Du klarar dig i de flesta situationer när du gör så här:

• Håll dig lugn.
• Fundera på hur situationen påverkar dig och dina närstående och vilka anvisningar som gäller.
• Lista de viktigaste sakerna att göra i situationen och börja agera.
• Följ myndigheternas kommunikation om det som händer.
• Följ anvisningarna.
• Hjälp andra efter bästa förmåga.

Ett reservförråd som räcker i minst 3 dygn är en utmärkt grund för många situationer. Kom ihåg att även ett litet reservförråd hjälper dig med dina vardagliga behov om du inte kan skaffa allt.

I reservförrådet ingår

• flaskvatten och rena kärl med lock att förvara vatten i
• mat som äts som sådan och som är lätt att tillreda och som du även annars använder i din vardag
• radio som drivs med batterier eller på annat sätt utan nätström
• lampa eller annat ljus som fungerar med batterier eller på annat sätt utan nätström
• laddad reservströmkälla
• nödvändiga läkemedel för en lite längre period
• hygienartiklar med vilka du kan upprätthålla renlighet utan vatten
• en liten mängd kontanter
• ventilationstejp för tätning av fönster och ventilationsöppningar
• jodtabletter, om det bor personer som är högst 40 år, är gravida eller ammar i hushållet
• mat och vatten åt sällskapsdjur.

Läs mer om reservförråd

Sätten att förbereda sig påverkas av vars och ens egna förutsättningar att klara sig i olika situationer.

Ta hjälp av frågorna för att fundera på hur till exempel hög ålder, en skada eller sjukdom påverkar reservförrådet och beredskapen:

• Hur påverkar störningar just min vardag?
• Vilka begränsningar bör beaktas?
• Vad kan man själv göra i olika situationer och vad behöver man hjälp med?
• Vem ger snabbast hjälp om något händer?
• Behöver skyddsnätet förbättras?

Myndigheterna varnar för omedelbar fara med

• varningsmeddelanden
• den allmänna farosignalen
• proaktiva varningar.

Varningsmeddelanden förmedlas via radio, appen 112 Suomi, webbsidor och vid behov via tv.

Gör så här om du hör den allmänna farosignalen eller om ett varningsmeddelande uppmanar dig att ta skydd inomhus:

• Gå in i ditt hem eller närmaste lokal.
• Stoppa ventilationen och täta alla öppningar genom vilka luft kan strömma in.
• Följ myndigheternas varningsmeddelanden och agera enligt anvisningarna.
• Håll dig skyddad inomhus tills myndigheten meddelar att situationen är över.

Man tar skydd inomhus om det sprids till exempel giftig rök, kemikalier eller radioaktiva ämnen i luften.

Läs mer:

• Så här varnar man för faror
• Så här skyddar du dig inomhus

I akuta nödfall ska du ringa nödnumret 112. Var och en är skyldig att hjälpa till om någon är i fara.

Gör så här om du är i en nödsituation eller om någon annans liv, hälsa eller egendom är i fara:

• Ring eller skicka ett textmeddelande till nödnumret 112.
• Svara på de frågor som ställs.
• Följ nödcentraloperatörens anvisningar.

Kom ihåg att installera appen 112 SuomiÖppnas i ett nytt fönster. i din telefon.

Epidemier och pandemier är smittsamma sjukdomar som lätt sprider sig och som var och en kan förebygga genom god hygien och vaccinering. Du kan förbereda dig genom att på förhand fundera på hur ett allvarligt hot mot hälsan skulle påverka ditt eget och dina närståendes liv.

Varje sjukdomssituation är unik och kräver lämpliga åtgärder. Det viktigaste är att följa med myndigheternas och hälso- och sjukvårdens anvisningar och rekommendationer samt att följa dem.

Läs mer om epidemier och pandemier

Hybridpåverkan är systematisk och oavbruten verksamhet som utförs av en främmande stat. Den märks oftast som vanliga störningar, exempelvis avbrott i tjänster, som man klarar av om man har förberett sig på olika störningar.

Informationspåverkan är i sin tur avsiktlig spridning av falsk eller felaktig information.

Så här skyddar du dig mot försök till informationspåverkan:

• Bekanta dig med de metoder som används för informationspåverkan.
• Identifiera de ämnen som det är enklast att påverka dina tankar och känslor genom.
• Uppskatta i vilken utsträckning du exponeras för felaktig eller vilseledande information samt för skadlig påverkan på känslorna.
• Fundera på hur du förhåller dig till chockerande eller upprörande händelser och hurdant beteende de väcker hos dig.
• Fundera på om ditt eget sätt att söka information stöder eller försämrar ditt välmående.
• Sprid inte felaktig information själv.

Läs mer om informationspåverkan och hybridpåverkan

Cyberangrepp och cyberstörningar kan påverka din vardag på följande sätt:

• Internetuppkopplingen och telefonförbindelserna kan brytas och det kan bli elavbrott.
• Kortbetalning och banktjänster kan vara ur bruk.
• Myndigheternas tjänster eller webbplatser fungerar inte.
• Uppgifter om dig som finns sparade i systemen stjäls.

Så här skyddar du dig mot angrepp:

• Se till att använda bra lösenord till olika konton och tjänster, och använd tvåstegsverifiering.
• Använd fler än en form av elektronisk identifiering.
• Ge inte dina inloggningskoder eller lösenord till andra. 
• Lär dig identifiera nätbedrägerier. När du till exempel uträttar ärenden på myndigheters eller bankens webbplats ska du kontrollera att du är på en äkta sida.
• Öppna inte länkar om du inte känner igen avsändaren eller om länken verkar suspekt.
• Installera uppdateringar och skydda apparater mot exempelvis virus.
• Använd nättjänster på ett datasäkert sätt och tänk även på datasäkerheten på arbetsplatsen.

Läs mer om cyberangrepp och cyberstörningar

Framförhållning och säker hantering av eld är de viktigaste metoderna för att undvika bränder orsakade av människor.

Så här förebygger du terrängbränder och byggnadsbränder och förbereder dig på sådana:

• Identifiera situationer som medför brandrisk.
• Agera alltid så att du inte orsakar brandfara när du hanterar eld och elektriska apparater.
• Se till att brandvarnarna är i skick.
• Skaffa kunskaper i primärsläckning.
• Kontrollera gällande varningar för terrängbrand på Meteorologiska institutets webbplats.

Gör så här om du upptäcker en brand:

• Anmäl branden till nödnumret 112.
• Försök släcka en begynnande brand om det är säkert.
• Varna och hjälp andra.
• Rädda dig själv.

Läs mer om terrängbränder och stora byggnadsbränder

Störningar i betalningar och banktjänster märks snabbt av i vardagen.

Så här förbereder du dig på störningar i betaltjänsterna:

• Ha en liten mängd kontanter hemma.
• Skaffa ett reservförråd för vardagliga behov.
• Ha bankkort från två lika banker.
• Använd flera former av stark autentisering.

Hur ska jag agera vid en störning i betal- och banktjänsterna?

• Följ med din banks kommunikation om situationen.
• Ta reda på om något annat av dina betalningsmedel fungerar.
• Använd reservförrådet för vardagliga behov.

Läs mer om betalningsstörningar

En storm kan bildas snabbt. Genom att förbereda dig kan du undvika olyckor och stormskador.

Vid en översvämning kan människor och djur bli omringade av vatten så att de inte tryggt kan ta sig bort från det översvämmade området till fots eller med bil.

Så här förbereder du dig på stormar:

• Följ väderleksrapporterna och varningarna i ditt område.
• Fundera på vilka risker som kan uppstå i din omgivning under stormen och förbered dig utifrån det.
• Skaffa ett reservförråd för vardagliga behov och tillbehör som du kan använda för att skydda lös egendom.

Gör så här under en storm:

• Stanna inomhus.
• Följ räddningsverkets meddelanden för ditt område.
• Undvik att ringa till nödnumret i onödan. Ring nödnumret 112 om stormen orsakar en omedelbar olycka eller livsfara.

Så här förbereder du dig för översvämningar:

• Ta reda på om du bor i ett översvämningshotat område eller om en stadsöversvämning kan påverka ditt bostadsområde.
• Följ väderleksrapporterna och varningarna i ditt område.
• Skaffa ett reservförråd för vardagliga behov och utrustning som du kan bekämpa svämvatten med.

Gör så här vid en översvämning:

• Skydda din egendom mot översvämningsskador.
• Lämna området eller förflytta dig högst upp i byggnaden.
• Gå inte i svämvattnet.
• Följ räddningsverkets och myndigheternas anvisningar för ditt område.

Läs mer om stormar och översvämningar

Målet med beredskapen och upprätthållandet av försvaret är att skapa en förebyggande spärr så att Finland inte ska utsättas för ett militärt hot. Det finns många sätt att förebygga hot, och om man misslyckas med det kommer angreppen att bekämpas militärt.

Det hör till myndigheternas lagstadgade uppgifter att ha beredskap för befolkningsskydd. Befolkningsskydd innebär att civilbefolkningen skyddas mot krigets konsekvenser och att man skapar förutsättningar för överlevnad samt tryggar samhällets funktionsförmåga.

Din egen roll under en militär konflikt:

• Värnpliktiga som fullgjort beväringstjänst och civiltjänstgörare utför i en krigssituation sina uppgifter i enlighet med sin utbildning och sitt kunnande.
• Civilpersoner har större ansvar för att upprätthålla samhällets funktion och är skyldiga att delta i uppgifter som motsvarar deras förmåga.

Läs mer om din egen roll i samband med en militär konflikt

Skyddsrummen tas i bruk och man söker skydd i dem på uppmaning av räddningsmyndigheten.

Anvisningar om att du ska förflytta dig till ett skyddsrum får du

• i din hemkommuns anvisningar
• i ditt husbolags räddningsplan, om du bor i ett husbolag
• i räddningsplanen för din arbetsplats, om du är i arbetslivet.

Evakuering är inte alltid nödvändig ens i en krigssituation. Myndigheterna informerar om det är nödvändigt att inleda en lokal eller mer omfattande evakuering. De ger också närmare anvisningar om hur evakueringen ska genomföras och vilka den gäller.

Läs mer:

• Skyddsrum
• Evakuering

I vardagen är mycket beroende av el för att fungera. 

Så här förbereder du dig på långa elavbrott:

• Skaffa ett reservförråd för vardagliga behov.
• Lär dig färdigheter som du behöver när det inte finns någon el.
• Skaffa en lampa och en radio som fungerar med batterier eller på annat sätt utan nätström.
• Ta i bruk elnätsbolagets meddelanden om störningar i ditt område, om sådana används.
• Se till att du vet hur du får information om situationen under ett långvarigt elavbrott.
• Kom överens med dina närstående om hur ni kan hålla kontakten utan eldrivna apparater.

Gör så här under ett elavbrott:

• Stäng av elektriska apparater, särskilt värmeproducerande apparater.
• Tappa upp vatten i ett rent kärl om det kommer vatten ur kranen.
• Låt inte vatten rinna ner i avloppen och spola inte i toaletten.
• Försök hålla hemmet varmt.

När elavbrottet upphör:

• Starta inte alla elektriska apparater samtidigt.
• Kontrollera att värmeproducerande apparater inte är påslagna utan orsak så att de orsakar brandfara.

Läs mer om elavbrott

Strålrisk kan till exempel orsakas av en allvarlig olycka i ett kärnkraftverk. Det lokala räddningsverket informerar om nödsituationer med strålrisk via varningsmeddelanden och ger anvisningar.

Så här förbereder du dig på en nödsituation med strålrisk

• Skaffa ett reservförråd för vardagliga behov.
• Lär dig hur man skyddar sig inomhus.
• Se till att du vet hur man varnar och informerar om faran.
• Köp hem jodtabletter från apoteket, om det bor personer som är högst 40 år, är gravida eller ammar i hushållet.

Gör så här om myndigheterna informerar om en nödsituation med strålrisk:

• Ta skydd inomhus så fort du hör den allmänna farosignalen eller får ett varningsmeddelande.
• Följ med myndigheternas anvisningar i varningsmeddelandena och följ dem.
• Stanna inomhus tills myndigheterna meddelar att faran är över.

Läs mer om strålrisk

Myndigheterna bekämpar hotet om terrorism genom kontinuerligt samarbete.

Gör så här om du utsätts för en livsfarlig attack eller ett terrordåd

• Fly om du kan.
• Om du inte kan fly, göm dig och sök skydd.
• Ring nödnumret om du befinner dig på en säker plats.

Läs mer om terrorism

Störningar i nätet kan orsaka problem med internet och mobilförbindelserna samt tv och radio.

Så här förbereder du dig på störningar i datakommunikationen och kommunikationsförbindelserna:

• Ta reda på hur din nät- och mobiloperatör informerar om störningssituationer och ta i bruk meddelandetjänster för störningssituationer.
• Spara telefonnumret till din operatörs kundtjänst.
• Skaffa en radio som fungerar med batterier eller på annat sätt utan nätström.
• Fundera tillsammans med dina närstående på hur ni ska agera om ni inte får kontakt med varandra.
• Kom överens med dina närstående om hur ni kan hålla kontakten i samband med en störning.

Gör så här om internetuppkopplingen och telefonförbindelserna inte fungerar:

• Kontrollera i mån av möjlighet störningsmeddelandena antingen på din operatörs webbplats eller genom att ringa kundservicen.
• Följ din operatörs kommunikation om situationen.
• Lyssna på Yles radiokanaler om webbplatser och telefonförbindelser inte fungerar.

Läs mer om störningar i datakommunikationen och kommunikationsförbindelserna

Farliga ämnen kan hamna i miljön till exempel på grund av en trafikolycka, en katastrof vid en fabrik som hanterar farliga ämnen eller till följd av uppsåtlig skadegörelse.

Gör så här om du befinner dig på en plats där ett förmodat farligt ämne sprids i miljön:

• Skydda luftvägarna och rör dig bort från området.
• Larma genom att ringa nödnumret 112.
• Följ myndigheternas anvisningar.

Gör så här om myndigheterna informerar om ett farligt ämne som sprids i miljön:

• Ta skydd inomhus så fort du hör den allmänna farosignalen eller får ett varningsmeddelande.
• Följ med myndigheternas anvisningar i varningsmeddelandena och följ dem.
• Stanna inomhus tills myndigheterna meddelar att faran är över.

Läs mer om spridning av farliga ämnen i miljön

Kranvattnet kan vara ur bruk antingen på grund av ett avbrott eller på grund av förorening av vattnet.

Så här förbereder du dig för avbrott i vattenförsörjningen och för förorening av vattnet:

• Reservera minst 2 liter dricksvatten/person/dag för 3 dagar.
• Skaffa hygienartiklar som du kan använda utan vatten.
• Skaffa rena kärl med lock som du kan transportera och förvara vatten i om avbrottet blir långvarigt.
• Reservera hinkar med lock för toalettavfall.
• Ta i bruk vattenverkets meddelanden om störningar i ditt område, om sådana erbjuds.

Gör så här vid ett avbrott i vattenförsörjningen eller om vattnet är förorenat:

• Följ vattenverkets och kommunens kommunikation.
• Använd det vatten du har i reservförrådet som dricksvatten och sköt hygienen med de hygienartiklar du har.
• Följ myndigheternas anvisningar till exempel om att koka vattnet och om hur man gör sig av med toalettavfall.
• Hjälp dina närstående och personer som bor i närheten med att till exempel hämta vatten.

När avbrottet upphör:

• Följ vattenverkets och kommunens anvisningar.
• Spola vatten ur kranen för att rengöra rörsystemet.

Läs mer om avbrott i vattenförsörjningen och förorening av vattnet

Var och en reagerar på kriser på olika sätt. Långvariga störningssituationer och kriser sätter allas ork på prov.

Så här stöder du din egen ork:

• Håll fast vid rutiner och vardagliga saker så mycket som möjligt.
• Sök dig till andra om du kan. Bekanta människor skapar trygghet.
• Prioritera dina och dina närståendes viktigaste behov – till exempel mat och sömn.
• Tillbringa tid med till exempel spel, böcker, pyssel eller handarbete.
• Rör på dig och gör lugnande övningar.
• Be om hjälp om du inte klarar dig ensam eller har det väldigt svårt.

Professionell hjälp och stöd erbjuds till exempel av

• social- och hälsovården
• kyrkan och andra religiösa samfund
• organisationer.

Läs mer om att upprätthålla den egna funktionsförmågan vid kriser

Var och en är skyldig att hjälpa till om någon är i fara.

Så här kan du hjälpa till och förbättra den gemensamma förmågan att klara av exceptionella och besvärliga situationer:

• Dela information om myndigheternas anvisningar med dina närstående och dem som bor i närheten.
• Lär dig färdigheter som hjälper dig själv och andra. Olika aktörer erbjuder utbildning i bland annat första hjälpen, primärsläckning, beredskap och försvar.
• Delta i frivilligverksamhet. Som frivillig kan du bygga upp samhörighet och hjälpa andra samt bistå myndigheterna till exempel i räddningsuppdrag om en exceptionell situation inträffar.
• Bygg upp samhörighet. Du kan delta i gemensamma aktiviteter och diskussioner i grannskapet, byn, på arbetsplatsen och i andra grupper som finns nära dig.
• Var beredd på att hjälpa andra. Särskilt barn och unga, äldre personer eller personer som hör till andra specialgrupper kan behöva stöd i exceptionella situationer.

Läs mer om att hjälpa och delta

Husbolaget ska förbereda sig på olika störningar och krissituationer.

Se åtminstone till följande:

• Huset har en uppdaterad räddningsplan.
• De boende känner till sina egna skyldigheter.
• De boende känner till säkerhetsanvisningarna och kan följa dem.
• Om husbolaget har ett skyddsrum och det och dess utrustning är ändamålsenligt underhållet, kan skyddsrummet tas i bruk inom 72 timmar efter räddningsmyndighetens uppmaning och de som bor i huset kan själva förbereda skyddsrummet för användning.

Läs mer om beredskap i husbolag

De viktigaste anvisningarna i guiden har sammanställts i en utskrivbar sammanfattning på flera olika språk. Det viktigaste innehållet finns även på finskt och finlandssvenskt teckenspråk.

• Utskrivbar sammanfattning av beredskapsanvisningarna på flera olika språk
• Beredskapsanvisningar på finskt teckenspråk
• Beredskapsanvisningar på finlandssvenskt teckenspråk