Informationspåverkan och hybridpåverkan

Bakom informationspåverkan ligger vanligtvis en statlig aktör som vill främja sina egna mål. Många andra aktörer kan också använda sig av informationspåverkan.

Informationspåverkan kan till exempel bestå av

• att skrämmas med hotfulla framtidsscenarier som skulle kunna förverkligas till följd av ett samhälleligt beslut
• att mobilisera och sprida förvrängd information eller ett vinklat perspektiv
• fysiska handlingar, såsom GPS-störningar eller instrumentaliserad massinvandring som väcker oro hos människor.

Ofta har informationspåverkan att göra med ämnen som människor redan pratar om. Vanligtvis vill man påverka hurdana känslor saken väcker. Att stärka befintliga meningsskiljaktigheter utifrån är en grundläggande metod för informationspåverkan.

Att människor framför sina egna åsikter eller myndighetskommunikation är till exempel inte informationspåverkan. Inte heller allt det osanna och vilseledande innehåll som finns på nätet och i andra informationskällor utgör informationspåverkan.

• Yttrandefrihet och åsiktsfrihet: Människor har rätt till åsikter och att uttrycka dem i den öppna debatten. Enskilda människors sätt att uttrycka sig är inte informationspåverkan. Yttrandefrihet, olika former av opinionspåverkan och att föra fram sina egna åsikter hör till ett demokratiskt samhälle. Man får vara oeniga, och det uppstår oundvikligen motsättningar i diskussionerna.
• Myndigheternas kommunikation: I Finland handlar myndigheternas kommunikation alltid om att främja människors och samhällets intressen, till exempel att erbjuda information och anvisningar. Myndighetskommunikation är alltså under inga omständigheter informationspåverkan, även om målet är att få individer att agera på ett visst sätt. Kom ihåg att fakta eller åsikter kan förändras. Till exempel under en störnings- eller krissituation får man hela tiden mer information. Därför kan också myndigheternas anvisningar ändras.
• All desinformation eller felaktig information är inte informationspåverkan: Desinformation som sprids av enskilda människor skiljer sig från informationspåverkan genom att de har olika mål och metoder. Informationspåverkan är alltid något mer omfattande, systematiskt och strategiskt än att en enskild människa eller grupp deltar i debatten. Desinformation som sprids av en person eller aktör kan dock vara ett resultat av en informationspåverkanskampanj eller ingå i en sådan. Felaktig information kan också spridas av misstag. Då talar man om missinformation. Det är felaktig eller vilseledande information som den som delar informationen tror är sanningsenlig och berättar vidare med ärliga avsikter.

När påverkansförsök bedöms är det viktiga

• vad man strävar efter
• vilken inverkan det har på människor och samhället.

För att upptäcka systematisk informationspåverkan krävs ofta färdighet och kännedom om situationen. Därför är det i första hand myndigheternas uppgift att identifiera och bekämpa påverkan.

Myndigheterna förutser och följer med försök till informationspåverkan. Målet är informationssäkerhet. Det innebär att informationsmiljöns hot och risker kan hanteras.

Informationspåverkan kan bemötas till exempel med hjälp av sakkunnig myndighetskommunikation.

Informationssäkerheten upprätthålls och främjas genom samarbete mellan myndigheter, näringsliv, universitet och forskningsinstitut, organisationer och medborgare. Myndigheterna granskar i synnerhet vilken inverkan informationspåverkan har på samhällets vitala funktioner.

Informationssäkerheten gynnas bland annat av stark demokrati, god medieläskunnighet hos befolkningen, en öppen och flerstämmig medborgardiskussion, yttrandefrihet, tillgång till information samt oberoende medier.

Människor märker oftast av hybridpåverkan som vanliga störningar, exempelvis avbrott i tjänster, eller så märker de ingenting.

Man behöver alltså inte separat bereda sig på hybridpåverkan i sig.

Människors uppgift är att sörja för sin egen beredskap inför störningssituationer. Det är också bra att veta hur du kan förbereda dig på försök till informationspåverkan.

Den här guiden lär dig mer om hur man ska agera i olika störningssituationer och du kan läsa mer om cybersäkerhet och skydd mot informationspåverkan.

Många olika metoder används vid hybridpåverkan och det kallas också för omfattande påverkan. Det land som utövar påverkan utnyttjar svagheterna i landet som är föremål för den.

Metoder som används vid hybridpåverkan är bland andra

• informationspåverkan
• cyberattacker mot viktiga tjänster i samhället
• fysisk skadegörelse, till exempel att förstöra elproduktion eller infrastruktur för datakommunikation
• påtryckningar till exempel inom ekonomi eller politik
• fysiska påtryckningar, till exempel gränskränkningar eller instrumentaliserad invandring
• militära påtryckningar, till exempel krigsövningar eller placering av militära styrkor.

Det är myndigheternas uppgift att upptäcka och svara på hybridpåverkan. Påverkan kan vara svår att upptäcka, eftersom det ofta inte är lätt att identifiera den bakomliggande aktören. Staten som utövar påverkan kan också utnyttja andra aktörer, såsom kriminella organisationer.

Felaktig information och informationspåverkan kan försämra din ork och påverka din funktionsförmåga. Med dem vill man

• öka rädsla, oro och misstro
• försvaga känslan av samhörighet.

När du vet hur du kan skydda dig mot dessa skadliga effekter klarar du dig bättre.

Bidra inte genom ditt eget agerande till att felaktig information får synlighet. Stanna upp en stund och observera följande saker innan du delar informationen med andra:

• Kontrollera varifrån informationen kommer. Tro bara på sådana informationskällor som du vet är allmänt tillförlitliga.
• Grunda din bedömning på fakta i innehållet. Ett stort antal lajks eller delningar av inlägg i sociala medier säger ingenting om tillförlitligheten.
• Dela inte information som du inte är säker på.
• Dela inte innehåll som du vet innehåller felaktig information. Det är bättre att inte ge synlighet åt felaktig information.
• Fundera på diskussionens syfte innan du reagerar på innehållet.

Du kan själv bekämpa spridningen av felaktig information genom att främja tillgången till tillförlitlig information och dess synlighet.

Alla är mottagliga för desinformation och informationspåverkan om förhållandena är de rätta och ämnet träffar en känslig punkt. Det är viktigt att du identifierar de saker som det är lättast att påverka dig genom.

Påverkan handlar ofta inte bara om att själva innehållet är lögn, utan om hur informationen påverkar känslorna.

Bedöm vilka saker och diskussionsämnen som är känsliga för dig.

• Du är känsligare för påverkan när det gäller sådant som väcker till exempel oro, starka känslor eller rädsla hos dig.
• Rädsla kan få vanliga saker att se ut som något annat än vad de faktiskt är.

Bedöm ditt eget sätt att förhålla dig till chockerande eller upprörande händelser.

• Hurdant beteende leder känslorna till? Förbättrar eller försämrar det din egen och andras ork samt förståelse för saken?

Fundera på om informationen stöder eller försämrar ditt agerande, din ork och ditt psykiska välbefinnande.

• Bland annat trötthet och stress försämrar förmågan att tänka klart. De försämrar också kontrollen över känslorna.
• Till exempel försämras funktionsförmågan av att vara vaken och söka information i stället för att sova.

Fundera på hur du kan distansera dig från händelsen och informationsflödet.

• Oavbruten exponering för nyheter, diskussioner i sociala medier och annat innehåll kan orsaka ångest.
• Ta vid behov en paus från sociala medier och nyhetsrapportering om situationen känns påfrestande.
• I krissituationer kan du på förhand planera vilka medier du följer och när.

När vi tänker använder vi oss av genvägar som grundar sig på tidigare observationer, tolkningar och information. Syftet med dem är att hjälpa till att påskynda informationshanteringen och beslutsfattandet i vardagliga situationer. Dessa genvägar kan dock vara vilseledande. Därför kallas de också tankeförvrängningar eller kognitiva förvrängningar.

När du känner igen vanliga förvrängningar kan du identifiera situationer där dina egna tankar kan leda till felaktiga slutsatser. Fundera på i vilka situationer förvrängningar kan påverka ditt tänkande och hur du kan få tankarna på rätt bana.

Konfirmeringsbias: Du fäster mer uppmärksamhet vid bevis som stöder din egen åsikt och ignorerar andra motiveringar.

Falsk konsensus-effekt: Du antar att andra människor tänker och känner på samma sätt som du. När antagandet visar sig vara felaktigt kan det kännas som om andra har fel.

Svartvitt tänkande: Det verkar som om det bara finns två ytterligheter och inga andra alternativ.

Förankringseffekt: Den första informationen känns mest tillförlitlig. Du jämför information du får senare med den.

Haloeffekt: Du kopplar fler positiva saker till sådant som du upplever som positivt. På motsvarande sätt kopplar du negativa synpunkter till sådant som du inte tycker om sedan innan.