Informationspåverkan, teckenspråk video

Bakom informationspåverkan ligger vanligtvis en statlig aktör som vill främja sina egna mål. Många andra aktörer kan också använda sig av informationspåverkan.

Informationspåverkan kan till exempel bestå av

• att skrämmas med hotfulla framtidsscenarier som skulle kunna förverkligas till följd av ett samhälleligt beslut
• att mobilisera och sprida förvrängd information eller ett vinklat perspektiv
• fysiska handlingar, såsom GPS-störningar eller instrumentaliserad massinvandring som väcker oro hos människor.

Ofta har informationspåverkan att göra med ämnen som människor redan pratar om. Vanligtvis vill man påverka hurdana känslor saken väcker. Att stärka befintliga meningsskiljaktigheter utifrån är en grundläggande metod för informationspåverkan.

Att människor framför sina egna åsikter eller myndighetskommunikation är till exempel inte informationspåverkan. Inte heller allt det osanna och vilseledande innehåll som finns på nätet och i andra informationskällor utgör informationspåverkan.

• Yttrandefrihet och åsiktsfrihet: Människor har rätt till åsikter och att uttrycka dem i den öppna debatten. Enskilda människors sätt att uttrycka sig är inte informationspåverkan. Yttrandefrihet, olika former av opinionspåverkan och att föra fram sina egna åsikter hör till ett demokratiskt samhälle. Man får vara oeniga, och det uppstår oundvikligen motsättningar i diskussionerna.
• Myndigheternas kommunikation: I Finland handlar myndigheternas kommunikation alltid om att främja människors och samhällets intressen, till exempel att erbjuda information och anvisningar. Myndighetskommunikation är alltså under inga omständigheter informationspåverkan, även om målet är att få individer att agera på ett visst sätt. Kom ihåg att fakta eller åsikter kan förändras. Till exempel under en störnings- eller krissituation får man hela tiden mer information. Därför kan också myndigheternas anvisningar ändras.
• All desinformation eller felaktig information är inte informationspåverkan: Desinformation som sprids av enskilda människor skiljer sig från informationspåverkan genom att de har olika mål och metoder. Informationspåverkan är alltid något mer omfattande, systematiskt och strategiskt än att en enskild människa eller grupp deltar i debatten. Desinformation som sprids av en person eller aktör kan dock vara ett resultat av en informationspåverkanskampanj eller ingå i en sådan. Felaktig information kan också spridas av misstag. Då talar man om missinformation. Det är felaktig eller vilseledande information som den som delar informationen tror är sanningsenlig och berättar vidare med ärliga avsikter.

När påverkansförsök bedöms är det viktiga

• vad man strävar efter
• vilken inverkan det har på människor och samhället.

För att upptäcka systematisk informationspåverkan krävs ofta färdighet och kännedom om situationen. Därför är det i första hand myndigheternas uppgift att identifiera och bekämpa påverkan.

Myndigheterna förutser och följer med försök till informationspåverkan. Målet är informationssäkerhet. Det innebär att informationsmiljöns hot och risker kan hanteras.

Informationspåverkan kan bemötas till exempel med hjälp av sakkunnig myndighetskommunikation.

Informationssäkerheten upprätthålls och främjas genom samarbete mellan myndigheter, näringsliv, universitet och forskningsinstitut, organisationer och medborgare. Myndigheterna granskar i synnerhet vilken inverkan informationspåverkan har på samhällets vitala funktioner.

Informationssäkerheten gynnas bland annat av stark demokrati, god medieläskunnighet hos befolkningen, en öppen och flerstämmig medborgardiskussion, yttrandefrihet, tillgång till information samt oberoende medier.