Att upprätta ett testamente

Ett testamente är ett dokument i vilket du kan bestämma hur din egendom, det vill säga din kvarlåtenskap, ska fördelas efter din död. 

Man måste inte skriva något testamente. Om det inte finns något testamente, fördelas egendomen mellan arvingarna på det sätt som fastställs i lagen. Observera att bröstarvingar oavsett testamentet alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som bröstarvingen enligt arvsordningen skulle få om inget testamente fanns.

Vilken myndig person som helst kan upprätta ett testamente. En 15–18 år gammal person kan skriva ett testamente där hen testamenterar de tillgångar hen förtjänat genom eget arbete. 

Som testator kan du också inkludera andra bestämmelser i dokumentet än de om hur din egendom ska fördelas. Du kan skriva ned dina tankar i testamentet och exempelvis bestämma att texten ska läsas upp vid bouppteckningen eller framföras på något annat sätt.  

Ett testamente är en strikt formbunden rättshandling. Testamentet ska alltså upprättas noggrant enligt det som fastställs i lag.

Man kan upprätta sitt testamente själv. I svårare situationer kontakta en juridisk expert som specialiserat sig på arvsrättsliga frågor.

Testamenten ska i regel upprättas skriftligen. Testamentet ska innehålla information om testatorns namn, yrke, personbeteckning, adress vid tidpunkten för upprättandet av testamentet samt datum och ort där testamentet undertecknats. 

Testatorn, det vill säga den som upprättar testamentet, ska underteckna det i närvaro av två ojäviga vittnen som är minst 15 år fyllda. 

Alla följande är jäviga att agera vittnen: 

• en make/maka, 
• barn, barnbarn och deras barn, 
• ens egna föräldrar, far- och morföräldrar, 
• ens egna adoptivföräldrar, adoptivbarn, 
• brödrar, systrar, halvbrödrar, halvsystrar och deras makar
• testamentstagare och deras nära släktingar.

En sambo är inte jävig enligt lagen, men det rekommenderas inte att man använder en sambo som vittne. 

Vittnena ska veta om att det dokument de bestyrker är ett testamente och de ska underteckna ett vittnesintyg. Vittnena bestyrker genom sin underskrift att testatorn enligt deras uppfattning har rättshandlingsförmåga, det vill säga förstår innebörden i sin handling och förmår fatta beslut.

Testatorn behöver inte visa innehållet i testamentet för vittnena. 

Det vanligaste testamentet bland makar, sambor och registrerade partner är inbördes testamente. 

Med ett inbördes testamente testamenterar makar sin egendom till varandra. Testamentet kan vara fastställt så att egendomen fördelas lika mellan testatorernas närmaste arvingar och att den efterlevande maken får egendomen med full äganderätt. Då får den efterlevande maken hela egendomen. Bröstarvingar har ändå rätt till sin laglott genast efter den döda makens bortgång. Den övriga egendomen får barnen först efter den efterlevande makens bortgång. Också till exempel barnlösa syskon kan göra ett inbördes testamente till varandras förmån.  

Genom ett universellt förordnande överlåter testatorn 

• hela sin egendom, 
• en del av egendomen eller 
• det som kvarstår efter att lagstadgade och andra krav uppfyllts, på testamentstagaren. 

En universell testamentstagare blir dödsbodelägare och är bouppteckningsskyldig. 

En testator som upprättar ett legat kan bestämma i stor detalj hur egendomen ska fördelas, till exempel i fråga om lösöre. 

I ett testamente med nyttjanderätt (besittningsrätt) kan man bestämma att testamentstagaren får besitta och använda egendomen men inte sälja eller överlåta den. 

I undantagsfall kan ett testamente upprättas muntligen. Det kallas då nödtestamente. 

Endast tvingande fysiska eller psykiska hinder ger rätt att upprätta ett muntligt testamente. Omständigheterna ska vara sådana att testatorn inte enligt sin egen uppfattning skulle hinna upprätta ett ordinarie testamente innan sin bortgång.  

Exempelvis kan fullständig oförmåga till rörelse förhindra upprättande och undertecknande av ett skriftligt testamente. Det här berättigar ändå inte till att förbigå de vanliga formkraven om inte testatorn svävar i omedelbar livsfara. I en situation som den som beskrivs kan ett testamente upprättas så att en annan person skriver och undertecknar det på testatorns begäran.

Testatorn ska ange testamentets exakta innehåll i närvaro av två ojäviga vittnen. Vittnena bör till stöd för sina vittnesintyg göra anteckningar om vad som bestäms i testamentet och motivera varför det upprättas muntligen.

Också ett testamente som upprättats i skrift men som testatorn inte kunnat underteckna själv utan som bestyrks av vittnena kallas muntligt testamente.

Ett nödtestamente förblir i kraft till dess att tre månader förflutit från att sjukdomen eller den tvingande situationen upphört. Upprätt ett ordinarie testamente inom tre månader från att nödsituationen upphört. Då förblir nödtestamente i kraft. Samtidigt bör ordinarie testamente undertecknas inför två ojäviga vittnen.

Det är lagligt att förvara ett testamente hemma. Säkrast är att förvara det i ett bankfack. Banken ansvarar för att testamentet inte förstörs eller hamnar i fel händer. 

Ett testamente ska endast upprättas i ett exemplar. Testamentet antas vara återkallat om originaltestamentet inte finns sparat när arvlåtaren dör. En kopia eller ett undertecknat exemplar duger inte.

Om du har bröstarvingar och vill att de ärver dig efter din bortgång, behövs inget testamente.

Upprätt ett testamente om du inte har bröstarvingar eller om du vill att din egendom fördelas på annat sätt än enligt ärvdabalken.

Situationer: 

• Om du inte har barn men har en äkta make, ärver din make din egendom för sin livstid. Efter din makes död förrättas bouppteckningen och den andel av den efterlevande makens bo som där fastställs överförs på din släkt enligt ärvdabalken. Kusiner ärver inte varandra. Om du inte har arvingar alls och inte har upprättat något testamente, tillfaller din egendom staten. 
• En sambo har inte giftorätt till din egendom.  Om du vill lämna ett arv till din sambo ska du göra det genom att upprätta ett testamente.
• Ett testamente behövs om du vill lämna ett arv till din make. Utöver den del hen har rätt till i bodelningen av er gemensamma egendom.
• Genom ett testamente kan du säkerställa att din egendom förblir i ditt barns ägo vid skilsmässa. Detta är möjligt genom att du i testamentet bestämmer att arvtagarens make inte har giftorätt till sådan egendom som arvtagaren fått genom testamentet.  
• Din familjesituation kan vara sådan att det är bäst att förtydliga arvskiftet i ett testamente. Om det till exempel finns barn från tidigare äktenskap i familjen och makarna har såväl gemensam som enskild egendom. Ett testamente kan göra arvskiftet enklare.
• Om du vill donera din egendom till välgörenhet ska du göra det genom ett testamente. I testamentet kan man exempelvis komma ihåg medborgarorganisationer, föreningar, idrottssällskap, församlingar och kommuner. 

Man behöver inte berätta för någon om ett testamente. För att försäkra dig om att din vilja förverkligas bör du ändå berätta för dina nära släktingar och testamentstagarna att det finns ett testamente. Då kan de beakta det efter din bortgång. Berätta också för dina nära anhöriga var testamentet förvaras.

Avtala om priset på förhand om du köper upprättandet av testamentet som en tjänst från en juristbyrå eller en advokat. Priset varierar enligt arbetsmängden. Att upprätta ett enkelt testamente kostar från ett par till några hundra euro, medan komplicerade testamenten kostar mer.

Byrån betalas separat för bevittnandet av testamentet.