Tjänstemännen arbetar i ett tjänsteförhållande till staten. I välfärdsområdena och kommunerna utgörs tjänsterna av tjänsteinnehavare istället för tjänstemän.
Statstjänstemännen arbetar på ministerier och statliga ämbetsverk och även till exempel poliser, gränsbevakningsmän och tullmän är statstjänstemän. Kommunala tjänsteinnehavare är till exempel lärare. Inom välfärdsområdena arbetar tjänstemän till exempel som läkare, socialarbetare, psykologer och räddningsmän.
Dessutom arbetar tjänstemän eller tjänsteinnehavare till exempel i riksdagen (tjänsteman), den evangelisk-lutherska kyrkan (tjänsteinnehavare) samt inom den medelbara offentliga förvaltningen, som i Finlands Bank (tjänsteman). Både staten, välfärdsområdena och kommunerna har också personal i arbetsförhållande.
En tjänst ska i regel ledigförklaras offentligt. Ändå kan till exempel tjänsteförhållanden för viss tid, såsom vikariat, i vissa fall tillsättas utan offentlig ansökan. Genom lag kan det även föreskrivas separat att vissa tjänster tillsätts utan ett offentligt ansökningsförfarande.
Den mest kompetenta sökanden som uppfyller behörighetskraven och andra krav som ställs av uppgiften ska väljas till tjänsten. All slags diskriminering på grund av ålder, kön eller någon annan omständighet är förbjuden vid tillsättandet av tjänsten.
Arbetsgivaren kan förutsätta att den som valts till en tjänst lämnar en utredning om hälsotillståndet. Av statens högsta tjänstemannaledning kan krävas utredning om ägande, förmögenhet eller andra bindningar. Dessa kan ha betydelse när man bedömer en persons förutsättningar att sköta uppgifterna för den tjänst som ska tillsättas.
Om en tjänsteman även utför annat arbete, till exempel som bisyssla, ska denne meddela detta eller eventuellt begära tillstånd av arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan, om den anses skada tjänsteutövningen.
Eftersom en tjänsteman utövar offentlig makt i sitt arbete ska denne absolut följa lagen och handla opartiskt, oberoende och jämlikt. Tjänstemannen omfattas bland annat av tystnadsplikt.
En tjänsteman får inte missbruka sin makt. En tjänsteman får inte heller ta emot till exempel ekonomiska förmåner som kan påverka dennes oberoende i tjänsteutövningen.
Om en medborgare upptäcker något att anmärka på i myndighetens verksamhet kan denne anföra besvär, begära omprövning eller anföra klagomål i ärendet.
Medborgarna har rätt att få uppgift om en offentlig myndighetshandling eller annan upptagning. I Finland omfattas alla myndighetsbeslut av offentlighetsprincipen och är offentliga om det inte har stadgats att de är sekretessbelagda. Uppgiften om handling kan fås genom att göra en offentlighetsbegäran enligt offentlighetslagen.
Tjänstemannen omfattas av tjänsteansvar, dvs. ett mer vidsträckt och strängare rättsligt ansvar för arbetet och dess följder. Om en tjänsteman försummar eller bryter mot sin tjänsteplikt, kan tjänstemannen bli straffrättsligt ansvarig för sina handlingar. Utöver myndigheten är tjänstemannen själv skadeståndsansvarig för skador som dennes fel eller försummelse har orsakat.
Tjänstemannen får inte missbruka sin makt. Tjänstemannen får inte heller ta emot till exempel ekonomiska förmåner som kan påverka oberoendet vid tjänsteutövningen.
På sin fritid har tjänstemannen rätt att delta i samhällelig verksamhet och till exempel delta i föreningar och politik. Hen är dock tjänsteman även utanför sin arbetstid: tjänstemannen ska även som privatperson uppföra sig så att medborgarnas förtroende för denne eller den myndighet hen företräder inte äventyras.