Domstolarna är oberoende och utövar självständig domsrätt. De avgör i enskilda fall vad som är lagenligt. Ingen utomstående part kan ingripa i domstolarnas avgöranden.
Till rättsväsendet hör utöver domstolarna
Polisen tillhör inte rättsväsendet. Till polisens uppgifter hör dock förundersökning, som är det första skedet i den rättsliga utredningen av brott. Polisen har också rätt att utöva domsrätt i bötesförfaranden. Största delen av domarna ges genom ett bötesförfarande utan domstolsbeslut.
Domstolsväsendet indelas enligt regionernas och domstolarnas rättsinstanser.
I Finland finns 20 tingsrätter som behandlar brottmål, tvistemål och ansökningsärenden som lägsta rättsinstans. Deras avgöranden kan överklagas hos hovrätten, som i Finland är fem till antalet. I hovrättens beslut kan ändring sökas hos högsta domstolen, om högsta domstolen ger besvärstillstånd. I vissa fall kan högsta domstolen också avgöra ärendet direkt, utan behandling i lägre rättsinstanser.
I Finland finns sex regionala förvaltningsdomstolar som behandlar besvär över myndighetsbeslut och rättsfall mellan myndigheter som lägsta instans. Åland har dessutom en egen förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.
Marknadsdomstolen, arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen handlägger var och en ärenden som hör till deras eget specialområde. Marknadsdomstolens beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen eller i vissa fall hos högsta domstolen. Avgöranden från arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen kan vanligtvis inte överklagas. Undantag utgör vissa ärenden som avgörs i försäkringsdomstolen, vilka kan överklagas hos högsta domstolen.