Närståendevårdare till en närstående

Om ditt eller den vårdbehövandes hälsotillstånd förändras gör välfärdsområdet en ny bedömning av servicebehovet. Utifrån den kan ni få fler stödtjänster eller så kan tjänsterna minska. Samtidigt justeras närståendevårdarens arvode i pengar.

Om närståendevården avbryts tillfälligt får du inget arvode för dessa dagar. Tidsgränsen för att avbryta arvodet varierar mellan olika välfärdsområden. Tidsgränsen kan till exempel vara tre eller fem på varandra följande dagar. Ta alltså reda på hur många dagars avbrott som ska anmälas till välfärdsområdet. Ditt arvode kan också återkrävas om du inte i tid meddelar din egen kontaktperson om att situationen förändrats.

Förordnande av en intressebevakare är det sätt som används i sista hand för att sköta ditt barns angelägenheter. Innan man ansöker om intressebevakare är det bra att fundera över om man kan få ärendena skötta på något annat sätt.

Om ditt barn inte kan berätta vad hen vill eller förstå sin egen situation kan du anmäla att barnet behöver en intressebevakare när hen fyller 18 år. Anmälningsprocessen kan inledas när ditt barn fyller 17 år. 

Så här anmäler du en person som behöver intressebevakning - MDBÖppnas i ett nytt fönster.

Ditt barn kan ge dig fullmakter på följande sätt:

• Ditt barn kan ge dig en fullmakt via Suomi.fi-fullmakter. Med hjälp av Suomi.fi-fullmakter kan man till exempel ge en annan person rätt att granska hälsouppgifter i Kanta-tjänsterna samt sköta skatte- och apoteksärenden. Ni måste båda ha elektroniska identifieringsverktyg. Bekanta dig med Suomi.fi-fullmakter.
• Om ditt barn inte har elektroniska identifieringsverktyg kan ni ansöka om sådana till exempel hos banken. Anvisningar för att ansöka om identitetsbevis finns på sidan Identitetskortet fram! 
• Ditt barn kan ge dig en fullmakt i pappersform för att sköta olika ärenden. Läs mer om enklare alternativ till intressebevakning (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)Öppnas i ett nytt fönster..
• För att uträtta ärenden hos FPA räcker det med endast FPA:s eget fullmaktsunderlagÖppnas i ett nytt fönster., som man också kan få på FPA:s byråer. 
• Om ni vill förbereda er inför framtiden kan ditt barn också göra en intressebevakningsfullmaktÖppnas i ett nytt fönster.. I den bestämmer barnet själv hur han eller hon vill att hans eller hennes ärenden ska skötas om han eller hon inte själv kan sköta dem själv i framtiden. Intressebevakningsfullmakten tas i bruk först när en läkare konstaterar att barnet är oförmöget att sköta sina ärenden.

I ett avtal om närståendevård fastställs ofta endast den ena föräldern som barnets närståendevårdare. Det är dock möjligt att båda är närståendevårdare.

Båda föräldrarna kan fortsätta vara närståendevårdare eller så kan den ena föräldern vara närståendevårdare. Barnet kan trots detta bo även hos den andra föräldern. Fördelningen av vårdansvaret antecknas också i avtalet om närståendevård. Utred saken närmare tillsammans med ditt välfärdsområde eftersom olika välfärdsområden har olika praxis.

Vid skilsmässa är det viktigt att fundera på barnets bästa, och ni kan komma överens om vårdnaden hos barnatillsyningsmannen. Läs mer på guiden Skilsmässa.

Om du till exempel på grund av ditt hälsotillstånd inte kan ta hand om ditt barn placeras ditt barn i vård utom hemmet. Samtidigt hävs avtalet om närståendevård med välfärdsområdet. 

Syftet med vården utom hemmet är att trygga barnets utveckling och välbefinnande. Vård utom hemmet kan ordnas som familje- eller anstaltsvård eller på något annat sätt som svarar mot barnets behov. Barnets egen åsikt ska beaktas i mån av möjlighet. 

Om ditt barn inte kan bo på egen hand kan han eller hon fortsätta bo hos dig och din närståendevård kan fortsätta. Det är emellertid bra att stöda barnets möjligheter till ett självständigt liv. 

Ditt barn kan också flytta till en boendeenhet eller ett servicehus. Diskutera hur avtalet om närståendevård ska fortsätta med din egen kontaktperson vid välfärdsområdet.  

Om ditt barn flyttar till en egen bostad kan du ändå fortsätta som barnets närståendevårdare. Gå tillsammans med din egen kontaktperson igenom vilka tjänster ditt barn behöver. Fundera på hur mycket du själv kan hjälpa hen i fortsättningen. Ditt barn kan få boendeträning som stöd för att flytta. Till exempel välfärdsområdets service för personer med funktionsnedsättning ordnar flyttningsträning och boendeträning. 

Om du ingick ett avtal om närståendevård när du var arbetslös kan du ha rätt till arbetslöshetsförmån i fyra månader utan att arbets- och näringsbyrån utreder hur mycket närståendevården sysselsätter dig. När fyra månader har gått utreder arbets- och näringsbyrån om du har rätt till arbetslöshetsförmån.

Ring telefonservicen för information om utkomstskydd för arbetslösa för att fråga närmare om villkoren eller läs mer om utkomstskydd för företagare och personer som sysselsätter sig i eget arbeteÖppnas i ett nytt fönster. på arbets- och näringsbyråns webbplats.

Du kan också be din arbetslöshetskassa och FPA om mer information. 

Du kan använda dina månatliga lediga dagar för att gå på arbetsintervju. Du kan be till exempel din avlösare eller en bekant att sköta den vårdbehövande under intervjun.

När du tar emot ett arbete kan du redan i rekryteringsskedet berätta om din situation som närståendevårdare. Du kan också fråga om det vid behov finns möjlighet till flexibilitet i arbetet, såsom flextid eller kortare arbetstid. Observera att arbetsgivaren inte är skyldig att ordna flexibilitet för dig på grund av närståendevården. Det är dock bra att ta reda på möjligheterna så att du redan på förhand kan framföra önskemål om till exempel distansarbete eller flexibel arbetstid.  

På Närståendevårdarnas förbunds webbplats om förtjänstarbete och närståendevård (på finska)Öppnas i ett nytt fönster. hittar du en sammanfattning av olika former av flextid.

Om du vägrar ta emot ett jobb och du inte har någon giltig orsak till detta, kan du förlora din arbetslöshetsförmån för en viss tid, det vill säga du får en karens.

Din egen utredning till arbets- och näringsbyrån påverkar om du går miste om din arbetslöshetsförmån. Om arbets- och näringsbyrån tidigare har bedömt att din närståendevård är en bisyssla, utreder de vid behov om det har blivit ändringar till din sysselsättning som närståendevårdere.  Om du uppger för arbets- och näringsbyrån att du inte kan ta emot heltidsarbete får du ingen arbetslöshetsförmån.

Om du blir arbetslös:

1. Anmäl dig som arbetslös arbetssökande.
2. Meddela arbets- och näringsbyrån att du är närståendevårdare. Om det uppstår förändringar vad gäller hur bindande närståendevården är ska du alltid meddela arbets- och näringsbyrån om detta.
3. Arbets- och näringsbyrån utreder om du har rätt till arbetslöshetsförmån. Om arbets- och näringsbyrån ber dig om en utredning över din uppgift som närståendevårdare, berätta hur vården av din närstående ordnas om du får arbete. För detta ändamål lönar det sig att be välfärdsområdet om ett utlåtande om hur välfärdsområdet förbinder sig att ordna vård för din närstående om du får arbete. Det lönar sig också att tydligt anteckna arrangemangen kring avlösarservicen i utlåtandet.
4. Arbets- och näringsbyrån ger ett utlåtande om huruvida du är berättigad till arbetslöshetsförmån.
5. Arbetslöshetskassan eller FPA fattar utifrån arbets- och näringsbyråns utlåtande ett beslut om huruvida du ska få arbetslöshetsförmån.

För att du ska få arbetslöshetsförmån måste du

• anmäla dig som arbetslös arbetssökande och hålla din jobbsökning i kraft
• söka jobb
• vara beredd att ta emot heltidsarbete.

Fråga mer:

Ring telefonservicen för information om utkomstskydd för arbetslösaÖppnas i ett nytt fönster. för att fråga mer om villkoren. Läs mer om utkomstskydd för företagare och personer som sysselsätter sig i eget arbeteÖppnas i ett nytt fönster. på arbets- och näringsbyråns webbplats. 

Du kan också be din arbetslöshetskassa och FPA om mer information. 

När du går i pension anpassas din uppgift som närståendevårdare till din nya situation. I fortsättningen kan du kanske ta hand om din närstående på ett annat sätt och ni har mer tid att umgås. Det är viktigt att du också tar hand om din egen ork och ser till att få egen tid i vardagen. 

Välfärdsområdet bedömer ert servicebehov på nytt. När du lämnar arbetet påverkar detta er rätt till välfärdsområdets stödtjänster. Därför kan det ekonomiska arvodet i högre grad betonas i stödet för närståendevård.

Stödet för närståendevård och arvodet påverkar inte din pension. Du tjänar in pension genom stödet för närståendevård. 

Läs mer om ålderspension för närståendevårdare.Öppnas i ett nytt fönster. 

Läs mer om att gå i pension på sidan När du ska gå i pension på webbplatsen Suomi.fi. 

Om du lämnar arbetslivet på grund av studier anpassas din uppgift som närståendevårdare till din nya situation. 

Gör en ny bedömning av servicebehovet med välfärdsområdet. Närståendevården och stödet för närståendevård anpassas till din livssituation.

Stödet för närståendevård inverkar på studiestödet. Du får inte nödvändigtvis studiepenning utöver stödet för närståendevård. Fråga FPA om detta.

Fråga din studieplats vilken flexibilitet du som närståendevårdare kan erbjudas. 

Det kan också hända att du måste fatta ett beslut om att lämna ditt förvärvsarbete. Faktorer som påverkar detta beslut kan vara till exempel 

• att den närståendes hälsotillstånd gör att vårdbehovet ökar och att vården blir mer krävande
• att du är utmattad 
• att arbetsplatsen inte är flexibel. 

Om du inte tänker fortsätta i arbetslivet behöver du inte anmäla dig som arbetslös arbetssökande. Då får du inte heller några arbetslöshetsförmåner.

Ansök om stöd för närståendevård i det nya välfärdsområdet redan före flytten, i synnerhet om behovet av stöd och vård är stort. Genom att ansöka på förhand främjas tillgången till vård eftersom välfärdsområdet måste förbereda sig på att ordna vården på förhand.

Ni får ett beslut om stödet för närståendevård först efter flytten. Innan beslutet besöker en anställd från välfärdsområdet ert hem och bedömer vilka tjänster ni behöver. 

Välfärdsområdet börjar betala stöd för närståendevård antingen från början av ansökningsmånaden eller från början av den månad som kommer efter ansökningsmånaden.