Graviditet

Till screeningarna under graviditeten hör följande undersökningar:

• Allmän ultraljudsundersökning under tidig graviditet, som görs under graviditetsvecka 10–13. I undersökningen får man reda på graviditetens längd, antalet foster samt den beräknade tiden. Dessutom kan man mäta nacksvullnaden hos fostret.
• Screening för kromosomavvikelser, dvs. kombinerad screening under tidig graviditet, som omfattar blodprov av den gravida modern under graviditetsvecka 9–11 samt mätning av fostrets nacksvullnad i samband med den allmänna ultraljudsundersökningen under graviditetsvecka 11–13. Screening för kromosomavvikelser kan också genomföras genom ett blodprov av den gravida mamman under graviditetsvecka 15–16. Syftet med screeningen är att undersöka om risken för kromosomavvikelser hos fostret är förhöjd. Om risken är förhöjd erbjuds den gravida möjlighet till fortsatta undersökningar. I undersökningarna kontrolleras om fostrets kromosomer är normala. Den vanligaste kromosomavvikelsen är Downs syndrom.
• Strukturultraljudet görs i graviditetsvecka 18–21 eller efter graviditetsvecka 24. Syftet med undersökningen är att ta reda på om fostret har svåra strukturavvikelser. I undersökningen undersöks strukturen i fostrets huvud, organ och extremiteter. Om avvikelser hittas görs en ny undersökning av fostret och nödvändiga tilläggsåtgärder specifikt för varje fall. I undersökningen framgår vanligtvis även fostrets kön.
• En del välfärdsområden erbjuder NIPT-screening (non-invasive prenatal testing) som screenar de vanligaste kromosomavvikelserna hos foster noggrannare än genom kombinerad screening. NIPT-screeningen görs på ett blodprov som tas av den  gravida modern från och med den 10 graviditetsveckan. Den bästa tidpunkten för testet är under graviditetsvecka 11-13+6. Rådgivningen ger dig information och skriver remiss till en NIPT-undersökning ifall sådana erbjuds i ditt område.

Mer information om ultraljudsundersökningar och fosterscreening under graviditeten finns på Hälsobyn.fi.Öppnas i ett nytt fönster.

Syftet med screeningarna är att hitta medfödda avvikelser hos fostret i ett tidigt skede, varvid man kan reagera på dem på det sätt som föräldrarna önskar. Om man i screeningarna upptäcker en utvecklingsstörning hos fostret behöver föräldrarna ofta psykiskt stöd. På Kehitysvammaisten Tukiliitto Harvinaiskeskus Norios sidor finns information och stöd för situationen (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.. På sidan hittar du också hjälp när du övervägar att delta i screeningarna. Alla vill inte delta i screeningarna och det är inte obligatoriskt att delta.

Vid behov hänvisas föräldrarna till en ärftlighetsläkares mottagning, vars uppgift är att ge familjen så tydlig information som möjligt om fostrets situation och prognos.

Behovet av flera näringsämnen ökar under graviditeten och amningen. På rådgivningen får du information om näringsrekommendationerna under graviditeten.

Vissa födoämnen kan vara skadliga för fostret. I Livsmedelsverkets anvisningar för säkra sätt att använda livsmedelÖppnas i ett nytt fönster. finns en förteckning över de livsmedel som den gravida borde undvika.

För alla gravida rekommenderas D-vitamintillskott under hela graviditeten samt folsyratillskott före och i början av graviditeten. Närmare information om kosttillskott som rekommenderas under graviditeten finns på Livsmedelsverkets webbplats.Öppnas i ett nytt fönster.

Regelbunden motion är bra för den gravida mamman, eftersom den till exempel förbättrar konditionen och humöret. Upprätthållandet av konditionen hjälper dig att orka bättre och klara av den fysiska belastning som förlossningen medför. Motion skadar inte babyn, men det lönar sig att lyssna på den egna kroppen och undvika riskfyllda grenar när graviditeten framskrider. Du kan be rådgivningen om råd angående motion. Mer information hittar du också i UKK-institutets motionsrekommendationer för gravidaÖppnas i ett nytt fönster.. Vid riskgraviditeter lönar det sig att diskutera lämplig motion eller begränsningar i motionen med läkaren.

Många tjänsteleverantörer ordnar fysioterapi för gravida eller moderskapsfysioterapi, som även lämpar sig för dem som redan fött barn. I fysioterapin får du förebyggande anvisningar om belastningen efter graviditet och förlossning. I fysioterapin behandlas till exempel motion under graviditeten och graviditetens och förlossningens inverkan på kroppen. Vid behov kan du på rådgivningen diskutera fysioterapitjänsterna i ditt område eller kontakta tjänsteleverantörerna direkt.

Användning av rusmedel under graviditeten är skadligt för det kommande barnet. Om du har använt alkohol eller andra rusmedel ska du sluta senast när du får veta att du är gravid. Ibland kommer graviditeten som en överraskning och man har inte nödvändigtvis kunnat akta sig för rusmedel i början av graviditeten. Om man använt rusmedel före man fått reda på att man är gravid kan det orsaka skuldkänslor. Då kan du dela din oro och diskutera saken till exempel på rådgivningen.

Om användningen av rusmedel är ett problem och det inte känns lätt att sluta, finns det hjälp att få.

• Vårdsystemet Pidä kiinni hjälper mammor och spädbarnsfamiljer med missbruksproblem – Förbundet för mödra- och skyddshem rf (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.
• Graviditet och rusmedel – Droglänken.fiÖppnas i ett nytt fönster.
• Rusmedel under graviditeten – HälsobynÖppnas i ett nytt fönster.
• Guiden Alkohol, droger eller spel om pengar på Suomi.fi

Många som är gravida upplever något slags illamående under graviditeten. Hos ungefär en procent av de gravida förekommer mycket kraftigt illamående och rikliga kräkningar under graviditeten. Då talar man om hyperemesis.

Uppsök läkare om ditt allmäntillstånd försämras, till exempel om tröttheten ökar under kräkningarna eller om din vikt sjunker på grund av kräkningar.

Information om svårt illamående vid graviditet finns i Kvinnohuset på Hälsobyn.fi.Öppnas i ett nytt fönster.

Stöd och kamratstöd för personer som lider av svårt illamående under graviditeten finns på Hyperemeesi ry:s webbplats.Öppnas i ett nytt fönster.

Man kan vänta barn ensam av många orsaker. Bakgrunden kan till exempel vara ett beslut att skaffa barn självständigt, en graviditet som börjat i ett kort förhållande eller en skilsmässa under graviditeten.

Om du väntar barn ensam, fråga rådgivningen om det ordnas familjeförberedelse för ensamstående i ditt välfärdsområde. Information och stöd för ensamstående gravida finns också på Förbundet för makalösa föräldrars webbplats (på finska)Öppnas i ett nytt fönster..

I en skilsmässosituation hittar du hjälp till exempel

• i guiden om skilsmässa
• på Förbundet för mödra- och skyddshems webbplats: Skilsmässa i spädbarnsfamiljen (på finska)Öppnas i ett nytt fönster..

Om du upplever hot om våld ska du berätta om det på rådgivningen. Dessutom får du hjälp från NollinjenÖppnas i ett nytt fönster., skyddshemmenÖppnas i ett nytt fönster. samt Net Skyddshem vid Förbundet för mödra- och skyddshem (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.. Ring alltid nödnumret 112 i nödsituationer.

Stöd för partnerns roll och parförhållandet hittar du till exempel via länkarna och guiderna nedan:

• Partnerns roll under graviditeten – HälsobynÖppnas i ett nytt fönster.
• Partnerns roll under förlossningen – HälsobynÖppnas i ett nytt fönster.
• Minustakin tulee äiti - synnyttämättä äidiksi. Regnbågsfamiljer rf:s guide för den sociala mamman (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.
• Information för pappan/partnern på Omaperhe.fiÖppnas i ett nytt fönster.
• Isäksi tulossa – Förbundet för mödra- och skyddshem (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.
• Erfarenheter av partnerskapsföräldraskap på webbplatsen Kumppanuusvanhemmaksi.fi (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.

Det är också viktigt att partnern tar hand om sin egen psykiska ork. Olika känslomässiga svängningar och rädslor under graviditeten är normalt även hos partnern. Om du känner dig ångestfylld eller deprimerad ska du ta upp din oro på rådgivningen. Bekanta dig också med webbkursen Kun kumppani sairastaa i Befolkningsförbundets tjänst Hyvä kysymys (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.. Via länkarna nedan hittar du hjälp och stöd både för din egen och partnerns ork.

• Miessakit ry:s MASI-verksamhet hjälper pappor med depressionssymtom eller att bemöta dem i familjenÖppnas i ett nytt fönster.
• Parisuhdekeskus Katajas tjänster (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.
• Befolkningsförbundets tjänst Perhepulma (chatt med parrelationstema, chatt med tidsbokning, parrådgivningen parivoima)Öppnas i ett nytt fönster.
• Äimä rf:s kamratstödstelefon och kamratstödschatt (på finska)Öppnas i ett nytt fönster.

Om ditt arbete innehåller faktorer som kan äventyra graviditeten eller fostrets utveckling ska du meddela arbetsgivaren om graviditeten så snart som möjligt. Om du inte är säker kan du fråga rådgivningen eller företagshälsovården. Då kan du flyttas till arbetsuppgifter som är säkrare för fostret. Om det inte finns möjlighet till andra arbetsuppgifter har du rätt till särskild graviditetsledighet.

I vissa situationer kan föräldrarna ändra tidpunkten för en tidigare anmäld familjeledighet även med kortare varsel. Sådana situationer kan till exempel handla om att barnet föds tidigare än väntat eller den födande förälderns hälsotillstånd. Informera din arbetsgivare så snart som möjligt.

Diskriminering på grund av graviditet eller familjeledighet är förbjuden. Till exempel i en anställningssituation får arbetsgivaren inte åsidosätta en person på grund av graviditet, förlossning eller familjeledighet. Graviditet är inte en motiverad orsak till uppsägning och graviditet får inte till exempel i ett anställningsförhållande för viss tid påverka arbetsavtalets förlängning eller omvandling till stadigvarande. Information om diskriminering på grund av graviditet finns på jämställdhetsombudsmannens webbplatsÖppnas i ett nytt fönster..

Om du misstänker att du blivit diskriminerad kan du kontakta

• förtroendemannen eller ditt fackförbunds juridiska rådgivning, om du hör till ett fackförbund
• jämställdhetsombudsmannen
• avgiftsbelagda juridiska tjänster
• rättshjälpsbyrån, om dina inkomster underskrider inkomstgränserna för rättshjälp.