brottsanmälan och förundersökning

Vem som helst kan göra en brottsanmälan till polisen. Du kan göra en brottsanmälan även om du inte själv är målsägande eller offer för brottet.

Gör brottsanmälan i första hand i polisens nättjänstÖppnas i ett nytt fönster.. Du kan också göra en brottsanmälan vid polisinrättningen eller per telefon. Ring nödnumret 112 i en nödsituation.

Du kan göra en brottsanmälan även om det har gått en tid sedan händelsen. Åtalsrätten för brott har dock en preskriptionstid som varierar från två till tjugo år.

Det är endast brott för vilka det är möjligt att dömas till livstids fängelse som inte preskriberas. Till exempel för mord är det möjligt att dömas till fängelsestraff på livstid.

Du kan göra en brottsanmälan även om gärningsmannen är under 15 år. En person under 15 år kan inte åtalas eller dömas för brott, men en person under 15 år kan bli tvungen att ersätta skadan. Behovet av förundersökning bedöms från fall till fall.

Polisen inleder en förundersökning när den misstänker att ett brott har begåtts. Misstanke kan uppstå på basis av en brottsanmälan eller annan information.

Förundersökningen sköts i allmänhet av polisen på den ort där det misstänkta brottet har begåtts. Undersökningsledaren beslutar om inledande av förundersökning, undersökningens omfattning och avslutande av undersökningen.

I förundersökningen förhör polisen brottsoffret, dvs. målsäganden, samt den misstänkte. Eventuella ögonvittnen och andra parter kan förhöras som vittnen. Vid behov förhör polisen också experter. Om det gäller ett egendomsbrott utreder polisen den stulna egendomens mängd och art.

Om polisen vid förundersökningen konstaterar att inget brott har begåtts, beslutar undersökningsledaren att avsluta förundersökningen. Då går ärendet inte vidare från polisen till åklagaren.

Om polisen utifrån förundersökningen konstaterar att ett brott har begåtts, skickas förundersökningens handlingar till åklagaren för åtalsprövning.

Åklagaren kan på grund av förundersökningen väcka åtal för brottet och då behandlas ärendet i tingsrätten. Åklagaren kan också besluta att inte väcka åtal, till exempel om det inte finns tillräckliga bevis på brottet eller om gärningen är ringa. Då fattar åklagaren beslut om åtalseftergift.

En del av brotten är målsägandebrott. Åklagaren kan väcka åtal endast om målsäganden, dvs. offret, yrkar på straff för den misstänkte. Målsägandebrott är till exempel hemfridsbrott och ärekränkning.

Största delen av brotten hör dock under allmänt åtal. Det innebär att polisen kan undersöka brottet och åklagaren kan väcka åtal även om målsäganden, dvs. offret själv, inte yrkar på straff för den misstänkte.

BrottsofferjourenÖppnas i ett nytt fönster. ger stöd och råd till brottsoffer, offrens närstående och vittnen till brott. Brottsofferjouren kan hjälpa till att göra en brottsanmälan och ger närmare information om hur till exempel rättsprocessen framskrider.