Det finns många typer av hjälp att få för problem i familjevardagen. Vänta inte för länge innan du söker hjälp.
Var inte ensam med dina problem. Du får hjälp av barnrådgivningen i frågor som berör barn under skolåldern. I fråga om barn i skolåldern kan du kontakta skolhälsovården.
Diskutera med läraren, skolpsykologen eller -kuratorn och med klasskamraternas föräldrar. Ofta får de vuxnas samverkan kontroll på den tillspetsade situationen.
Du kan kontakta välfärdsområdets familjearbetare. Du kan också få hjälp från bland annat församlingens familjearbete och tjänster som olika organisationer ordnar, såsom kamratgrupper, jourtelefoner och chattar.
Även om situationen i familjen känns jobbig, försök kontrollera vad du säger och gör. Var inte orimlig, hota inte med att överge barnet och ta inte till våld.
Om ett barn i daghemsåldern eller en ung skolelev hotar skada sig själv eller gör det, ta tag i det direkt. Pressa inte barnet och fokusera inte på att förbjuda barnet. Barnet behöver hjälp omedelbart. Beroende på situationen, kontakta antingen barnrådgivningen, dagvården, skolpsykologen eller välfärdsområdets socialjour.
Om en ung person hotar skada sig själv eller hotar med självmord, håll dig lugn men agera direkt eller så snart som möjligt. Den unga behöver hjälp omedelbart. Beroende på situation, kontakta social- eller hälsocentralen eller områdets socialjour. Det är också bra att berätta om vad den unga har sagt åt läroanstalten.
Man kan också få hjälp av ett kriscenter eller områdets familjerådgivning.
I nödsituationer ring 112.
Ett barn eller en ung person behöver omedelbart hjälp om han eller hon själv har använt för mycket rusmedel eller om det i familjen används för mycket rusmedel eller förekommer hot om våld.
Kontakta i akuta situationer genast områdets socialjour, som ger närmare anvisningar. I situationer av familjevåld kan du också ta kontakt med närmsta skyddshem. Det finns skyddshem i hela landet.
I nödsituationer ring 112.
Det är viktigt att söka hjälp. Du kan berätta om situationen för barnrådgivningen eller skolhälsovården. Också familjerådgivningen hjälper.
Om du själv eller en familjemedlem använder för mycket rusmedel, informerar social- och hälsocentralen om hur rusmedelsavvänjningen är ordnad i ditt område. Det finns också privata avvänjningstjänster att få.
Ring till nödcentralen på 112 och anmäl rymningen, försvinnandet eller om misstanke om detta. Nödcentralen ber dig uppge exakta uppgifter om hur ditt barn ser ut och andra kännetecken och om var och med vem barnet senast sågs.
Kontakta barnets klasskamrater, vänner, lärare och vännernas föräldrar. Fråga vad de vet om vad ditt barn har hållit på med och vad de har hört barnet prata om den senaste tiden.
Ta reda på vilken information om ditt barn som kan finnas på de sociala medier som barnet använder. Om du själv använder sociala medier, berätta där om att barnet har försvunnit om du tycker att det är lämpligt. Skuldbelägg inte och hota inte när du uttrycker dig.
Om du är rädd för att ditt barn försöker lämna landet eller att någon försöker exportera barnet från landet, kontakta genast nödcentralen på 112. Polisen kontaktar myndigheterna på flygplatser, hamnar och gränsstationer.