Under intressebevakningen

Om du själv är intressebevakare ska du först göra en egendomsförteckning över din närståendes tillgångar och skulde.

1. Gör en egendomsförteckning i Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Intressebevakningens e-tjänst.
2. Lämna in egendomsförteckningen och dess bilagor till MDB inom tre månader efter att intressebevakningen har inletts. 

Om du inte kan uträtta ditt ärende på nätet, kan du också upprätta egendomsförteckningen genom att fylla i blanketten och lämna in dokumenten till MDB i pappersform

Anvisningar om hur du upprättar en egendomsförteckning - Myndigheten för digitalisering och befolkningsdataÖppnas i ett nytt fönster.

Spara uppgifterna som du angett i egendomsförteckningen, eftersom förteckningen och bilagorna inte returneras till dig. 

Kontakta också din närståendes bank och kom överens om hur bankärenden ska skötas i praktiken, exempelvis om att ändra användarrättigheterna eller att ha ett eventuellt konto för dispositionsmedel.

Om din närstående har en allmän intressebevakare, gå till punkten Om min närståendes intresse övervakas av en allmän intressebevakare.

Som intressebevakare har du redovisningsskyldighet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Det innebär att du måste föra bok över din närståendes förmögenhet och utifrån det göra en årsredovisning. Gör en årsredovisning varje år och skicka in den tre månader efter räkenskapsperiodens slut. Räkenskapsperioden är i allmänhet ett kalenderår. Spara alla dokument som samlats under intressebevakningen, såsom kvitton och avtal.

• Anvisningar om hur du gör en årsredovisning - Myndigheten för digitalisering och befolkningsdataÖppnas i ett nytt fönster.
• Intressebevakningens e-tjänst - Myndigheten för digitalisering och befolkningsdataÖppnas i ett nytt fönster.

Som intressebevakare har du tystnadsplikt. Du får inte berätta om din närståendes angelägenheter eller visa handlingar som gäller hens ekonomi för andra utan personens tillstånd.

I olika digitala tjänster har man skött uträttandet av ärenden för någon annan på olika sätt:

• Som intressebevakare kan du sköta din närståendes ekonomiska ärenden genom de digitala tjänster som använder Suomi.fi-fullmakter. Så här kan du uträtta ärenden till exempel i MinSkatt och i Traficoms tjänst.
• För att uträtta andra än ekonomiska ärenden behöver du en fullmakt av din huvudman.  Sådana ärenden är till exempel hälso- och sjukvårdstjänster. 
• Kontrollera i den digitala tjänstens anvisningar hur du kan uträtta ärenden för någon annan i tjänsten. Till exempel har banker och försäkringsbolag sin egen praxis för uträttandet av ärenden för andra.

Läs mer om uträttandet av ärenden för en person som står under intressebevakning i anvisningarna för Suomi.fi-fullmakter.

Som intressebevakare behöver du tillstånd för sådant som är viktigt för din närstående, till exempel för att sälja eller köpa en bostad, ta lån eller för vissa situationer i anslutning till åtskiljande av egendom och arvskifte. Ansök om tillstånd hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. En avgift tas ut för tillståndet.

Ärenden som kräver tillstånd och ansökan om tillstånd på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplatsÖppnas i ett nytt fönster.

Det kan uppstå en situation då du kan vara jävig att sköta vissa intressebevakaruppgifter. Du kan till exempel inte representera din huvudman vid ett arvskifte om du själv eller exempelvis din make/maka, ditt barn eller ditt syskon är motpart. Då måste du ansöka om ställföreträdande intressebevakare. Ställföreträdaren kan vara en privatperson eller en allmän intressebevakare. Det är avgiftsbelagt att fungera som ställföreträdare för den allmänna intressebevakaren.

Läs mer om ansökan om ställföreträdande intressebevakare och jäv - Myndigheten för digitalisering och befolkningsdataÖppnas i ett nytt fönster.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vägleder dig i uppdraget som intressebevakare. Du kan be myndigheten om hjälp med att exempelvis fylla i egendomsförteckningen eller att få mer information om intressebevakningen.

Till en början diskuterar den allmänna intressebevakaren praktiska frågor med din närstående, till exempel 

• vilka ärenden den närstående kan sköta själv
• vem intressebevakaren får delge information om din närståendes angelägenheter
• hur mycket dispositionsmedel din närstående får. 

Du kan delta i mötet om din närstående vill det.

Din närstående kan ge sitt samtycke till att lämna ut sina uppgifter till dig eller till andra personer. Den allmänna intressebevakaren får inte berätta för dig om din närståendes, det vill säga huvudmannens, angelägenheter, om inte den närstående själv samtycker till det. Om din närstående är i dåligt skick kan hen kanske inte själv uttrycka sitt samtycke. Då överväger intressebevakaren om det är till nackdel för din närstående att delge uppgifterna. Om intressebevakaren anser att du har varit delaktig i din närståendes liv och agerat i hens bästa intresse, kan intressebevakaren upplysa dig i frågor som gäller huvudmannen. 

Du kan också kontakta intressebevakaren och berätta om din närståendes önskemål och behov. Generellt ligger det i huvudmannens intresse att de anhöriga och intressebevakaren har en fungerande kommunikation.

Den allmänna intressebevakaren överlämnar din närståendes fakturor till en intressebevakningsbyrå och öppnar ett konto som huvudmannens inkomster överförs till. Intressebevakaren kontrollerar också att din närstående får de sociala förmåner och tjänster som hen har rätt till. Vid behov ansöker intressebevakaren om exempelvis hemtjänst eller utkomststöd för den närståendes räkning.

Intressebevakaren kan betala ett arvode till sig själv från huvudmannens medel. Om uppdraget sköts av en allmän intressebevakare, betalas arvodet till dennes arbetsgivare. Om intressebevakaren står för utgifterna har han eller hon också rätt att få ersättning även för dessa. På Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats finns det anvisningar och en kalkylator för att beräkna arvodet. Öppnas i ett nytt fönster.