Hur förbereder sig olika aktörer?

Försörjningsberedskap innebär att samhället fungerar och livet fortsätter så störningsfritt som möjligt även i krissituationer.

Till försörjningsberedskapen hör bland annat

• materiell beredskap och upplagring
• samarbete för att trygga näringslivets funktionssäkerhet
• skydd av samhällskritiska tjänster och infrastruktur.

Finlands försörjningsberedskap byggs upp i samarbete mellan näringslivet, tredje sektorn och myndigheterna. Verksamheten samordnas av Försörjningsberedskapscentralen.

Läs mer:

• Försörjningsberedskapen i Finland - FörsörjningsberedskapscentralenÖppnas i ett nytt fönster.
• Försörjningsberedskapscentralens uppgifter - FörsörjningsberedskapscentralenÖppnas i ett nytt fönster.

Riskbedömning är en kartläggning av vilka risker och hot samhället kan möta och hur man bör förbereda sig på dem.

Inrikesministeriet leder det förvaltningsövergripande utarbetandet av Finlands nationella riskbedömning. Tanken är att identifiera risker av större nationell betydelse. Den fungerar också som grund för olika aktörers mer detaljerade riskbedömningar.

Den nationella riskbedömningen kompletteras av regionala riskbedömningar som i regel har utarbetats för varje välfärdsområde. I dem granskas vilka störningar och hot man måste ha beredskap för i just det aktuella området.

Utifrån riskbedömningarna utarbetar aktörerna kontinuitets- och beredskapsplaner åt sig själva. I planerna behandlas bland annat uppgifter i olika situationer.

Utifrån riskbedömningarna samt kontinuitets- och beredskapsplanerna genomför myndigheter, organisationer och andra aktörer förberedelser inför olika situationer. Övningar genomförs för att testa att planerna fungerar.

Alla organisationer har inte lagstadgad skyldighet till beredskapsplanering, men de flesta gör självständigt upp planer för kontinuitetshanteringen, det vill säga hur man ska gå till väga i allvarliga störningssituationer.

Bekanta dig med riskbedömningarna:

• Nationell riskbedömning 2023 - Statsrådets publikationsarkivÖppnas i ett nytt fönster.
• Regionala riskbedömningar (på finska) - Inrikesministeriets portal för den inre säkerheten Öppnas i ett nytt fönster.

Läs mer: Kontinuitetshantering - FörsörjningsberedskapscentralenÖppnas i ett nytt fönster.

När en krissituation är över är det dags för samhället och människorna att återhämta sig och samla sina resurser på nytt. Vid omfattande och långvariga kriser är det myndigheternas och beslutsfattarnas uppgift att stabilisera situationen och genomföra åtgärder efter krisen.

Myndigheter och andra samhällsaktörer tolkar det som hänt och berättar om de förändringar som krisen har medfört. Det hjälper människor att återgå till hur det var tidigare eller anpassa sig till det nya normala.

För att förbereda sig inför nya krissituationer samlar myndigheterna in och bedömer befolkningens erfarenheter av situationen.

I Finland följer inrikesministeriet regelbundet upp människors tankar om samhället med hjälp av informationsverktyget SentimenttiÖppnas i ett nytt fönster..

Sentimentti används för att samla in forskningsdata om exempelvis människors beredskap, säkerhet och trygghetskänsla. Med hjälp av uppgifterna som kommer in kan myndigheterna rikta till exempel tjänster och kommunikation till de befolkningsgrupper som behöver dem mest.

Aktörer inom olika branscher och statens förvaltningsområden genomför också egna undersökningar.

Till organisationernas specialkompetens i krissituationer hör bland annat

• första omsorg vid en kris, psykosocialt stöd och tillhandahållande av hjälptjänster
• att snabbt kalla in frivilliga som stöd för myndighetsarbetet
• utdelning av biståndsmaterial
• koordinering av befolkningsskyddet för att stödja myndigheterna
• utbildning av frivilliga för uppgifterna
• stöd till yrkesutbildade personer som hanterar krissituationer.

Utöver organisationer består den lokala frivilligverksamheten till exempel av diskussionsgrupper i sociala medier för invånarna i bostadsområdet, utlåning av saker i närsamhället eller ordnande av gemensamma aktiviteter i bostadsområdet och att hjälpa andra.

Religiösa samfund stärker och upprätthåller befolkningens andliga gemenskap och välbefinnande. I krissituationer hjälper de människor att klara av tunga och uppskakande upplevelser.

Kontinuiteten i de religiösa samfundens verksamhet tryggas i alla situationer på samma sätt som andra viktiga grundläggande funktioner som stöder människors liv.

• Religiösa samfund kan erbjuda andlig och materiell hjälp.
• Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har en lagstadgad skyldighet att ha beredskap för krissituationer.
• Kyrkan ska trygga den andliga verksamheten, sköta de diakonala tjänsterna och erbjuda själavård.
• Församlingarna ska sörja för underhållet av begravningsplatserna.

Företag och arbetsgivare

• gör upp beredskapsplaner för sin egen verksamhet i störnings- och krissituationer
• ser till att de anställda känner till anvisningarna för hur man ska gå till väga i störningssituationer
• ger instruktioner om hur man kan minska säkerhetsriskerna på arbetsplatsen
• kan utbilda de anställda i beredskapsfrågor och erbjuda till exempel utbildning i första hjälpen och primärsläckning.
• ansvarar för de lagstadgade försörjningsberedskapsskyldigheterna, om sådana har fastställts
• utför frivilligt beredskapsarbete om de vill.

Olika störningar kan hindra tillträde till arbetsplatsen eller försvåra arbetet.

• Trafiken kan stå stilla till exempel på grund av väderförhållanden, elavbrott eller datakommunikationsavbrott.
• Störningar i datakommunikationen kan göra det omöjligt att utföra arbete som är beroende av internetanslutning.

Arbetsgivarna ger sina anställda anvisningar om hur de ska agera på arbetet när något exceptionellt händer. Gemensamma övningar på arbetsplatsen skapar trygghet och rutiner för hur man ska agera i störningssituationer.

Du har bättre beredskap själv när du

• tar reda på vilka anvisningar din arbetsgivare har för störnings- och undantagssituationer
• funderar i förväg på hur du ska agera i olika situationer.

Om en störningssituation eller kris drar ut på tiden strävar man efter att så länge som möjligt upprätthålla normala funktioner inom näringsliv och arbetsplatser som är kritiska för samhället, vid behov genom reserv- och undantagsarrangemang.

• Partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn - FörsörjningsberedskapscentralenÖppnas i ett nytt fönster.
• Finskspråkiga handbok för hantering av arbetsbelastning i krissituationer för arbetsplatser inom säkerhetskritiska branscher (på finska) - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.
• Anvisningar för arbetsplatser vid pandemi- och epidemisituationer - ArbetshälsoinstitutetÖppnas i ett nytt fönster.

Verktyg för arbetsplatsen:

• Verktygsserien för resiliens på arbetsplatsen - Verktygslåda för psykisk hälsaÖppnas i ett nytt fönster.
• Verktyg för beredskap inför hot - Verktygslåda för psykisk hälsa Öppnas i ett nytt fönster.