Vad är en arbetskonflikt och hur slutar den?

Man får vidta stridsåtgärder som gäller villkoren i anställnings- eller tjänsteförhållanden när arbets- eller tjänstekollektivavtalet inte är i kraft. Motparten och riksförlikningsmannens byrå ska informeras skriftligt om en strejk eller lockout senast två veckor innan stridsåtgärderna vidtas. Anmälan ska redogöra för orsakerna till stridsåtgärderna, när de börjar och hur omfattande de är.

Löntagarna kan vidta stridsåtgärder även för att utöva påtryckning på de politiska beslutsfattarna. Demonstrationsstrejker och politiska strejker varar vanligen en bestämd tid. Även dessa ska anmälas på förhand till riksförlikningsmannen och motparten. Tjänsteinnehavares politiska strejker och demonstrationsstrejker är olagliga.

Arbetstagare kan sympatistrejka. Syftet med en sympatistrejk är att stödja arbetstagarna i någon annan bransch i deras strävan efter överenskommelse. Även sympatistrejker ska anmälas på förhand.

En fackavdelning, personalförening och ett löntagarförbund kan dömas till plikt för olagliga stridsåtgärder och brott mot övervakningsskyldigheten enligt kollektivavtalet.

När du strejkar får du ingen lön. För de dagar du strejkar har du inte heller rätt till naturaförmåner som bekostas av arbetsgivaren, såsom lunchsedlar. Däremot kan fackförbunden betala sina medlemmar strejkersättning.

Förfallna löner och andra fordringar du har i anställningen betalas även under strejk på de normala lönedagarna.

Arbetsgivarsidan kan vidta stridsåtgärder i form av en lockout som förhindrar arbetstagarna från att arbeta. En lockout ska anmälas på förhand till riksförlikningsmannen och motparten. Ett arbetsgivarförbund kan dömas till plikt för olagliga stridsåtgärder och brott mot övervakningsskyldigheten enligt kollektivavtalet.

Det är riksförlikningsmannens uppgift att förebygga och medla i arbetstvister. När ett arbets- eller tjänstekollektivavtal går ut och förhandlingarna om ett nytt avtal kör fast kan fackförbundet varsla om strejk eller arbetsgivarförbundet om lockout. Därefter börjar riksförlikningsmannen arbeta för en uppgörelse mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet så att avtal ska kunna ingås och strejken eller lockouten avblåsas.

Om stridsåtgärder vidtas, dvs. om strejken eller lockouten inleds, leder förlikningsmannen förhandlingarna för att avsluta arbetstvisten. Vanligen lämnar förlikningsmannen sitt eget medlingsbud till parterna för godkännande. Parterna kan godkänna eller förkasta budet.

I Finland iakttas tvångsmedling men inte tvångsförlikning. Det innebär att arbetstagar- och arbetsgivarförbundet när förlikningsmannen kallar dem till ett möte är tvungna att närvara, men inte tvungna att nå en uppgörelse.

Under giltighetstiden för arbets- eller tjänstekollektivavtalet kan det uppstå tvist om hur avtalet ska tolkas. Då kan ärendet läggas fram för arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen löser endast tvister som gäller arbets- och tjänstekollektivavtal och ger övriga domstolar yttranden i dessa frågor.

Arbetsdomstolen kan påföra en fackavdelning, en personalförening, ett fackförbund eller ett arbetsgivarförbund böter för 

• olaglig strejk
• lockout 
• eller annat brott mot arbets- och tjänstekollektivavtal.

Arbetsdomstolens beslut får inte överklagas till någon rättsinstans.