När en närstående avlider

Den som blivit änka eller änkling efter ett äktenskap brukar få fortsätta besitta en gemensam bostad jämte lösöre, även om bostaden helt eller delvis har varit i den avlidne makens namn. Läs om hur besittningsrätten kan påverka arvsbeskattningen.Öppnas i ett nytt fönster.

Hälften av den sammanräknade egendomen hör till änkan eller änklingen på basis av giftorätten. Änkan eller änklingen får sin egen del vid avvittringen, och den utgör inte arv.

Den som blivit änka eller änkling efter ett samboförhållande är inte delägare i dödsboet och ärver ingenting, om inte den avlidne sambon har upprättat ett testamente till förmån för hen. Hen får inte heller fortsätta besitta en bostad som makarna använt som gemensamt hem.

En sambo kan kräva åtskiljande av egendom. Detta kan också yrkas av en arvinge till en avliden sambo. Vid behov förrättas åtskiljandet av en boutredningsman som förordnats av tingsrätten.

Ett dödsbo kan hållas oskiftat till exempel så länge den avlidnes make eller maka lever. Även i detta fall kan avvittringen och arvskiftet dock slutföras även om den efterlevande maken/makan bor kvar i det gemensamma hemmet.

Om dödsboet är i gemensam förvaltning, sköter delägarna tillsammans och enhälligt dödsboets egendom och utredningar. Ett dödsbo ska dock skiftas om någon av delägarna kräver det.

Om dödsboet dock inte skiftas under en lång tid kan det som sker under dödsboets förvaltning komplicera utredningen av ärendet senare. Därför är det ofta lättast att förrätta ett arvskifte och en eventuell avvittring som föregår arvskiftet strax efter dödsfallet. Samtidigt kan man utnyttja det arbete som gjorts i samband med bouppteckningen.

Särskilt när arvingar dör före avvittringen och arvskiftet kan arvskiftet och även den gemensamma förvaltningen bli besvärliga vid en senare tidpunkt.

Arvsskatten fastställs i alla fall redan efter dödsfallet och vid ett snabbt arvskifte får man i allmänhet också medel med vilka skatten kan betalas.

En skiftesman för ett dödsbo kan sökas hos tingsrätten. Detta kan vara nödvändigt till exempel när det förekommer tvister mellan dödsbodelägarna. Att använda en skiftesman kan orsaka betydande kostnader och det lönar sig inte att tillgripa förfarandet när dödsboet endast behöver hjälp med att upprätta handlingarna.

Skiftesmannens uppgift är att skifta boets egendom mellan dödsboets delägare. Skiftesmannen strävar efter att få delägarna att komma överens om arvskiftet. Om delägarna inte kan få avtalet till stånd, avgör skiftesmannen ärendet.

Tingsrätten förordnar en skiftesman på ansökan. I allmänhet är skiftesmannen en person med juridisk utbildning. Skiftesmannen kan vara samma person som var boutredningsman före arvskiftet.

En boutredningsman och en skiftesman söks hos tingsrätten.

Ett barns arv eller barnets övriga tillgångar får användas endast till förmån för barnet självt. Medlen ska användas med eftertanke. Intressebevakaren ska handla i enlighet med barnets intresse i allt, och även beakta barnets egen åsikt.

Intressebevakaren har till uppgift att se till att arvet placeras tryggt och med tillräcklig avkastning. Pengar får lånas av barnet endast med tillstånd från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och mot säkerheter.

Arvet får inte användas för levnadskostnader i barnets familjs vardag. Ett barn är aldrig skyldigt att försörja sina vårdnadshavare eller syskon. För barnets levnadskostnader kan man ansöka om barnpension och andra förmåner.

Som intressebevakare behöver du tillstånd för att uträtta ärenden som är viktiga för den minderåriga.

Du behöver tillstånd

• när barnet är delägare i ett dödsbo och dödsboet säljer en bostad eller fastighet
• vid avvittring och arvskifte.

Ansök om tillstånd på förhand. Du kan göra en ansökan när du redan känner till detaljerna i den planerade åtgärden och kan bifoga ett dokument till din ansökan.

Kontrollera innan du ansöker om tillstånd att du kan representera din huvudman i den planerade åtgärden, dvs. att du inte är jävig.

Läs mer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats om åtgärder som kräver tillstånd och hur man ansöker om tillstånd.Öppnas i ett nytt fönster.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas tillståndsansökanÖppnas i ett nytt fönster.

Om ett testamente har upprättats till förmån för dig ska du delta i arvskiftet på det sätt som testamentsgivaren bestämt.

Du är delägare i dödsboet om du är en universalarvinge, dvs. om den avlidne har lämnat dig en relativ andel av sin egendom. Då ska du delta vid bouppteckningen eller ha någon annan att företräda dig.

Om du däremot i testamentet har fått en bestämd del av den avlidnes egendom är du en legatarie (arvinge i ett specialtestamente), och alltså inte delägare i dödsboet.

Testamenten kan lämna utrymme för tolkning. Oklarheter förknippas ofta till exempel med testamenten mellan makar. Dessutom finns det vissa rättigheter som har företräde över testamentsbestämmelser. Testamentet förbigår till exempel inte den avlidnes borgenärers rätt att få betalning för sina skulder, den efterlevande makens/makans rätt till utjämning eller bröstarvingens rätt till laglott.

Ofta är det enklast att reda ut frågorna om testamenten snart efter döden.

Laglottens storlek är hälften av det som du skulle ärva om det inte fanns något testamente.

Ibland kan testamentet vara ogiltigt och styr då inte arvskiftet. I dessa situationer är det ofta fråga om ett tvistemål vars avgörande är förknippat med många specialfrågor.

Ett testamente kan vara ogiltigt till exempel om

• upprättaren vid upprättandet av testamentet inte har varit i tillräckligt bra skick för att förstå sin handling
• upprättaren har utsatts för påtryckningar eller övertalning
• testamentet inte har upprättats på rätt sätt. Ett vittne får till exempel inte vara nära besläktat med testatorn, testatorns make eller maka eller en förmånstagare i testamentet.

Skaffa vid behov experthjälp för att lösa frågor som gäller testamentet.