Vaccinationer för barn och ungdomar, teckenspråk video

Vaccinationer skyddar mot infektionssjukdomar, det vill säga smittsamma sjukdomar. På den tiden då man ännu inte gav vaccinationer var dessa sjukdomar den vanligaste dödsorsaken bland barn. De orsakade också dödsfall bland gravida kvinnor och andra vuxna. Utöver smittsamma sjukdomar skyddar vaccinering även mot stelkramp, som tidigare var ödesdigert för många.

Vaccinering ger inte nödvändigtvis ett heltäckande skydd, men det ger långvarig motståndskraft. När hela befolkningen vaccineras har även de barn som ännu inte blivit vaccinerade ett bättre skydd.

Tack vare vaccinationer har man utrotat smittkoppor i hela världen. I Finland har tack vare vaccinationerna difteri, polio, hjärnhinneinflammation orsakad av Hib-bakterier, struplocksinflammation och blodförgiftning samt mässling, röda hund och påssjuka nästan utrotats.

I det nationella vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar ingår 12 vaccin. 

Vaccinen som ges till alla ger skydd mot 

• rotavirusinfektion
• hjärnhinneinflammation
• pneumoni, blodförgiftning 
• öroninflammation, difteri
• stelkramp, kikhosta, polio, struplocksinflammation 
• mässling, påssjuka, röda hund 
• influensa och vattkoppor
• cancer som orsakas av humant papillomvirus

En del av vaccinen skyddar mot flera olika sjukdomar. De vaccinationer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet är gratis. 

Spädbarn får sin första vaccination på rådgivningsbyrån vid två månaders ålder. Under ett års tid får spädbarn vaccin mot rotavirusinfektion, hjärnhinneinflammation orsakad av pneumokocker, pneumoni, blodförgiftning och öroninflammation tre gånger.

Även ett vaccin mot fem sjukdomar ges tre gånger. Vaccinet skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och så kallade Hib-sjukdomar. Dessa är hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation och blodförgiftning.

Små barn får influensavaccin när de är mellan 6 och 35 månader gamla, under vintersäsongen. Under sitt andra levnadsår får småbarn alltid MPR-vaccin, som skyddar dem mot mässling, påssjuka och röda hund. Vaccinationen förnyas när barnet är sex år gammalt.

I 1,5–11 års ålder får barn vaccination mot vattkoppor om de inte har haft det innan vaccinationen. 4-åringar får påfyllning mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. De tre förstnämnda vaccineras man mot ytterligare en gång när man är 14–15 år.

10–12 åringar vaccineras mot cancer som orsakas av humant papillomvirus, till exempel cancer i livmoderhalsen, slidan och de yttre könsorganen, i ändtarmsöppningen och penis, samt huvud- och halsområdet.

Nej. Det är alltid frivilligt att vaccinera sig. Man ber föräldrarna om tillåtelse att ge vaccinationen då vaccinationen erbjuds ett barn som inte själv kan fatta beslut om det. I Finland är täckningen enligt vaccinationsprogrammet tämligen omfattande, det vill säga mycket få nekar till att låta sina barn vaccineras. 

På grund av det så kallade flockskyddet är det viktigt att alla eller nästan alla barn vaccineras. Även de som inte är vaccinerade kan klara sig från att bli sjuka. Detta förutsatt att en tillräckligt stor andel av befolkningen har fått vaccin och är motståndskraftiga mot sjukdomen. Flockskydd kräver en större vaccinationstäckning ju mer smittsam sjukdom det handlar om. Exempelvis skydd mot mässlingen kräver en vaccinationstäckning på 95 procent. 

Om täckningen är otillräcklig för ett vaccin i ett område kan grupper av ovaccinerade barn som är känsliga för sjukdomen uppstå på exempelvis daghem och skolor. I sådana fall kan det uppstå epidemier.

Inom skolhälsovården kontrollerar man alltid att barnen har blivit vaccinerade på rådgivningsbyrån. Om ett barn saknar vaccinationer från barndomen kan man ge dem i skolan. 

Uppgifter om vaccinationer skrivs in i det elektroniska patientdatasystemet, där vårdnadshavaren kan be om att få se uppgifterna. Vaccinationerna antecknas också i hälsokortet under barndomen eller vid behov i det internationella hälsokortet.

Där anger man också alltid var på kroppen vaccinationen har tagits. Det är information som är nödvändig om barnet har fått biverkningar av vaccinationerna.

De som tillhör riskgrupper och vistas i riskområden har rätt att få vaccinationer mot tuberkulos, pneumokocker, influensa, fästingburen hjärninflammation och hepatitvirus utan kostnad.

Influensavaccin ges till ammande barn och små barn (6 månader till 6 år). 

Vaccination mot fästingburen hjärninflammation ges kostnadsfritt till alla över tre år. Detta förutsatt att de bor eller vistas under en lång tid i ett område där risken för fästingburen hjärninflammation är hög. Dessa områden är förutom Åland, Pargas, Simo bland annat Sammonlahti i Villmanstrand, södra delarna av Kemi, Preiskari vid Brahestad, området på sydvästra stranden av Lojo sjö i Lojo och Kotka skärgård.

Vaccination mot hepatit A kan man få kostnadsfritt om man har blödarsjuka. Små patienter som fått transplantation av stamceller är efter behandlingen mer känsliga för många sjukdomar. Därför börjar man vaccinera dem på nytt efter behandlingen. Vaccinationerna är gratis.

Ett ovaccinerat barn som inte omfattas av det sociala trygghetssystemet i Finland har ändå rätt till vaccinationerna i det nationella vaccinationsprogrammet. Rätten gäller exempelvis asylsökande barn eller utländska barn som bor tillfälligt i Finland. Utländska barn kan få alla nödvändiga vaccinationer snabbare om man vid en läkarundersökning upptäcker att vaccinationsskyddet är bristfälligt. 

Denna webbplats är en del av Europas portal Your Europe. Ge respons via Europeiska kommissionens responsblankett.Öppnas i ett nytt fönster.