Självstyre

Utöver kommunerna är andra samhällen eller organisationer med självstyre enligt lagen kyrkorna och de religiösa samfunden, samerna, universiteten samt Åland. Dessa former av självstyre varierar såväl vad beträffar deras ställning som deras genomförande.

Kyrkornas och de religiösa samfundens självstyre

Kyrkorna och de religiösa samfunden i Finland har självstyre som grundar sig på en i grundlagen fastställd religionsfrihet.

Den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan har en offentligrättslig särställning i Finland. Båda kyrkorna har rätt att uppbära skatt samt olika folkbokförings- och kulturhistoriska uppdrag, som vigslar. Lutherska församlingar är skyldiga att underhålla allmänna begravningsplatser och anvisa gravplatser åt avlidna.

Samisk kulturell självstyre

Samerna är Finlands enda ursprungsfolk. De har kulturell självstyre enligt finska grundlagen inom hembygdsområdet i ärenden som angår samiska språk och samisk kultur.

Sametinget sköter ärenden som angår samernas språk och kultur och deras ställning som urfolk. Samerna väljer ett sameting genom val. Sametinget kan väcka initiativ och göra framställningar samt avge utlåtanden i ärenden som hör till det och besluta om fördelningen av de medel som anslagits för samernas gemensamma bruk.

Universitet och högskolor

Universiteten är administrativt och rättsligt autonoma. Detta garanterar dem en självständig ställning i ordnande av vetenskap och undervisning. Staten ansvarar för huvudfinansieringen av universiteten, men universiteten har därtill egen medelanskaffning. Studierna är huvudsakligen avgiftsfria för finländare.

Ålands självstyre

Landskapet Ålands självstyre grundar sig på det självstyre som getts Åland i internationella fördrag. Åland har inom ramen för sitt självstyre egna politiska och administrativa organ som svarar för beslutsfattandet.

Lagtinget utövar den lagstiftande makten till den del som självstyret tillåter. I övrigt följer Åland Finlands riksdags lagstiftning. Landskapsregeringen svarar för den regionala förvaltningen. Från Ålands valkrets väljs vid riksdagsval alltid en riksdagsledamot som ser till Ålands ställning i det nationella beslutsfattandet.