Så här ordnar du bouppteckning

Bouppteckningen kan beroende på situationen ordnas antingen av

• den delägare i dödsboet som förvaltar boets tillgångar
• en boutredningsman
• en testamentsexekutor som förordnats av den avlidne eller
• någon annan person till vilken saken närmast hör med tanke på omständigheterna.

Om du är en änka eller änkling och ni hade ett äktenskapsförord, är du inte ansvarig. Detta förutsatt att du inte kommer att få ett arv genom testamente.

I praktiken beslutar oftast den avlidnes anhöriga om vem som ordnar bouppteckningen. Bouppteckningen ordnas ofta av den avlidnes änka/änkling eller barn.

I praktiken ska bouppteckningen lämnas in av två s.k. gode män, m.a.o. myndiga personer med rättshandlingsförmåga. Det finns inga behörighetskrav.

Delägare i dödsboet kan själva fungera som gode män, eller så kan man anlita en expert för uppdraget. Till exempel begravningsbyråer, advokatbyråer och banker ordnar bouppteckningar. Om dödsboet har skulder eller betydande förmögenhet, rekommenderas att man anlitar en expert.

Om du själv ordnar bouppteckningen, bestäm tid och plats för bouppteckningen och skicka en kallelse till dödsboets delägare, dvs. arvingarna, testamentstagarna och den avlidnes make eller maka. Om den avlidne var gift och inte hade barn, dvs. bröstarvingar, ska du förutom till makan eller maken skicka en kallelse till de sekundära arvingarna.

Förmedla kallelsen per brev, e-post eller telefon. De kallade bör få kallelsen i god tid för att de ska ha möjlighet att närvara vid bouppteckningen eller ordna med en företrädare.

Inför bouppteckningen ska du beställa ämbetsbevis och släktutredningar över den avlidne och dödsboets delägare. Skaffa en fortlöpande släktutredning över den avlidne från varje ort där han eller hon varit skriven efter 15 års ålder. Skaffa också ämbetsintyg över dödsboets delägare på den ort där de är skrivna. Du får ämbetsintygen och släktutredningarna antingen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller från församlingen, om det handlar om medlemmar i församlingen. 

• Utdrag ut befolkningsdatasystemet från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
• Släktutredning från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Du kan beställa ett levnadsbetyg åt dig själv via Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas elektroniska självbetjäning.

Begär uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder för bouppteckningen från alla de banker, försäkringsanstalter och fonder där den avlidne var kund. Skaffa information om den avlidnes eventuella aktieinnehav från företag. I bouppteckningshandlingen ska även värdet på tillgångarna nämnas. Fastighetsförmedlare hjälper till att bestämma värdet på fastigheter och lägenheter.

Om den avlidnes maka eller make är i liv, ska du skaffa information även om makans eller makens tillgångar och skulder för bouppteckningen.

Du kan också anlita experthjälp vid bouppteckningen. Tjänster erbjuds bland annat av rättshjälpsbyråer, advokatbyråer samt banker och begravningsbyråer. När du ber om offert ska du berätta hur stor egendomen ungefär är.

Kostnaderna för bouppteckningen betalas i regel ur boets medel. För att undvika meningsskiljaktigheter i ett senare skede är det bra om delägarna i dödsboet kommer överens om uppdragen i anslutning till bouppteckningen.

Av bouppteckningshandlingen ska framgå

• tidpunkten och orten för förrättningen av bouppteckningen
• den avlidnes fullständiga namn, yrke och hemort
• den avlidnes födelsedag och dödsdag
• dödsbodelägarnas namn, hemorter och födelsetider samt deras släktförhållande till den avlidne
• vilka som varit närvarande vid bouppteckningen.

Om någon som kallats till bouppteckningen inte anländer ska det i bouppteckningshandlingen antecknas när och på vilket sätt kallelsen meddelades denne.

I bouppteckningsinstrumentet listas dödsboets hela förmögenhet och skulder samt antecknas uppgifter om eventuellt äktenskapsförord och testamente. Boets tillgångar och skulder ska antecknas i bouppteckningshandlingen sådana de var på dödsdagen.

Till bouppteckningshandlingen bifogas

• en släktutredning över den avlidne
• ämbetsbevis över delägarna
• eventuella fullmakter för företrädare vid bouppteckningen
• äktenskapsförordet
• testamentet
• dokument över avstående från arv.

Bilagorna får vara kopior av ursprungsdokumenten.

De gode männen, den som sammankallat bouppteckningen dvs. bouppgivaren och ofta även de övriga deltagarna undertecknar bouppteckningshandlingen.

De gode männen ska intyga att de har antecknat allting rätt och värderat boets tillgångar efter bästa förmåga.

Bouppgivaren ska under edlig förpliktelse försäkra att de uppgifter han lämnat för bouppteckningen är riktiga. Han ska även försäkra att han inte med avsikt försummat att uppge något som hör till boet.  

Bouppteckningsinstrument kräver en oavbruten släktutredning för varje dödsbodelägare från varje ort där personen har varit skriven utomlands. Likaså kräver ett bouppteckningsinstrument en släktutredning för den avlidne från utlandet, om den avlidne har bott utomlands. Detta kan ta lång tid, eftersom registren kan vara bristfälliga i många länder. 

Finlands ambassad i olika länder har anvisningar på sin webbplats om praxis i respektive land. Utrikesministeriet kan hjälpa skaffa de handlingar som behövs, om ett land endast överlämnar handlingar till diplomatiska beskickningar. 

Om det är omöjligt att få en oavbruten släktutredning om någon dödsbodelägare eller om den avlidne under deras vistelse utomlands, kan du beställa ett intyg över detta på webbplatsen för Finlands ambassad i landet i fråga.

Ja, en bouppteckningshandling ska alltid upprättas. Om den avlidne hade skulder antecknas dessa. I annat fall konstateras boet vara medellöst och skuldfritt.

Skatteförvaltningen kan på ansökan bevilja längre tid om det finns grundad anledning till att skjuta upp bouppteckningen. Du ska ansöka om förlängd tid med en blankett innan det har gått tre månader från att den anhöriga avled.

Skatteförvaltningen kan påföra arvsskatt på basis av uppskattning och dessutom kan det komma en skatteförhöjning.