Ekonomiskt stöd till sjuka
Kom ihåg att
- löntagare, företagare och arbetslösa har rätt till sjukdagpenning
- dagpenningens belopp beror på de tidigare inkomsterna eller avsaknaden av dessa.
Om du är arbetsoförmögen under en längre tid än två veckor, har du rätt till FPA:s sjukdagpenning. Du får minimidagpenning även om du inte har några arbetsinkomster.
Du har rätt till sjukdagpenning om du är arbetsoförmögen på grund av sjukdom. Sjukdomen konstateras av en läkare. Läkaren skriver ett läkarintyg över arbetsoförmågan på grund av din sjukdom.
Karenstiden omfattar den dag du insjuknar och därpå följande nio vardagar, och under den här tiden betalas inte dagpenning till löntagare. Om du är i arbetslivet betalar din arbetsgivare oftast lön för karenstiden. Om du nyligen har börjat arbeta eller om du har ett så kallat nollarbetsavtal, får du inte nödvändigtvis någon lön under sjukdomstiden.
Om du har en FöPL-försäkring är karenstiden den dag du insjuknar. Om du har en LFöPL-försäkring är karenstiden den dag du insjuknar och de tre följande kalenderdagarna. Som en fortsättning på eller i stället för sjukdagpenning på heltid kan du också få partiell sjukdagpenning, om du utan att äventyra din hälsa kan arbeta deltid som företagare.
Du kan också få partiell sjukdagpenning som löntagare. Om du trots din sjukdom och utan att äventyra ditt tillfrisknande kan arbeta deltid. Målet är att efter den partiella sjukledigheten återvända till arbetet på heltid.
Ett så kallat A-läkarintyg ger möjlighet till sjukdagpenning i högst 60 vardagar. Ett mer omfattande B-utlåtande berättigar till sjukdagpenning på basis av samma sjukdom i högst 300 vardagar, det vill säga ungefär ett år. Som vardagar räknas också lördagar och helgdagsaftnar, men inte söckenhelger.
Om du har fått sjukdagpenning i 60 vardagar, skickar FPA ett brev med information om rehabiliteringsalternativ och aktörer som ordnar rehabilitering. Om du är i ett anställningsförhållande, bedömer företagshälsovården din arbetsförmåga efter 90 dagar av sjukdagpenning. Efter 150 dagar av sjukdagpenning informerar FPA dig per brev om rehabilitering och möjligheten att ansöka om invalid- eller sjukpension.
Under sjukdagpenningsperioden utreds dina möjligheter att rehabiliteras och återgå till arbetslivet. Efter perioden kan FPA ännu betala dagpenning i högst 50 vardagar, så kallade tilläggsdagar, om detta underlättar din återgång till arbetet. Innan du får tilläggsdagar ska du arbeta 30 dagar.
Du kan få ekonomiskt stöd under rehabilitering: rehabiliteringspenning eller tidsbegränsad sjukpension, det vill säga rehabiliteringsstöd. Du kan ansöka om tills vidare invalid- eller sjukpension. Om du inte på grund av din sjukdom kan återgå till heltids- eller deltidsarbete. Du kan också bli beviljad en partiell förmån om du klarar av att arbeta deltid eller lättare arbetsuppgifter.
Sjukdagpenningen uträknas utifrån dina beskattade förvärvsinkomster för i förfjol. Alternativt kan den grunda sig på dina inkomster under de sex månaderna strax innan du insjuknade. Du har rätt till minimisjukdagpenning även om du inte har några beskattningsbara inkomster alls.
Om du är företagare och har en FöPL- eller LFöPL-försäkring, fastställs din sjukdagpenning utifrån din FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst. Du kan alternativt använda FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten för de sex månaderna strax innan du insjuknade som grund. Om de på årsnivå är minst en femtedel större än FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten vid föregående konstaterade beskattning.
Om du har en FöPL-försäkring är karenstiden den dag du insjuknar. Om du har en LFöPL-försäkring är karenstiden den dag du insjuknar och de tre följande kalenderdagarna. Som en fortsättning på eller i stället för sjukdagpenning på heltid kan du också få partiell sjukdagpenning, om du utan att äventyra din hälsa kan arbeta deltid som företagare.