Ekonomiskt stöd till sjuka
Kom ihåg att
- löntagare, företagare och arbetslösa har rätt till sjukdagpenning
- dagpenningens belopp påverkas av dina löner, vissa förmåner och andra inkomster.
Om du är arbetsoförmögen under en längre tid än två veckor, har du rätt till FPA:s sjukdagpenning. Om du inte har några arbetsinkomster alls får du minimidagpenning.
Du har rätt till sjukdagpenning om du är arbetsoförmögen på grund av sjukdom. Sjukdomen konstateras av en läkare. Läkaren skriver ett läkarintyg över arbetsoförmågan på grund av din sjukdom.
Karenstiden omfattar den dag du insjuknar och därpå följande nio vardagar, och under den här tiden betalas inte dagpenning till löntagare. Om du är i arbetslivet betalar din arbetsgivare oftast lön för karenstiden. Om du nyligen har börjat arbeta eller om du har ett så kallat nollarbetsavtal, får du inte nödvändigtvis någon lön under sjukdomstiden.
Om du har en FöPL-försäkring är karenstiden den dag du insjuknar. Om du har en LFöPL-försäkring är karenstiden den dag du insjuknar och de tre följande kalenderdagarna. Som en fortsättning på eller i stället för sjukdagpenning på heltid kan du också få partiell sjukdagpenning, om du utan att äventyra din hälsa kan arbeta deltid som företagare.
Som en fortsättning på eller i stället för sjukdagpenning på heltid kan du som löntagare eller företagare också få partiell sjukdagpenning, om du trots din sjukdom och utan att äventyra ditt tillfrisknande kan arbeta deltid. Målet är att efter den partiella sjukledigheten återvända till arbetet på heltid.
På basis av det så kallade A-läkarintyget kan du i allmänhet få sjukdagpenning i högst 60 vardagar. På basis av ett mer omfattande B-utlåtande kan sjukdagpenning beviljas för högst 300 vardagar, dvs. för cirka ett år. Som vardagar räknas också lördagar och helgdagsaftnar, men inte söckenhelger.
Om du har fått sjukdagpenning i 60 vardagar, skickar FPA ett brev med information om rehabiliteringsalternativ och aktörer som ordnar rehabilitering. Om du är anställd bedömer företagshälsovården din arbetsförmåga senast när du har fått sjukdagpenning i 90 vardagar. När du har fått sjukdagpenning i 150 vardagar får du ett brev från FPA där du utöver rehabiliteringsmöjligheterna också får information om ansökan om invalidpension. Du kan ansöka om invalidpension om du har varit sjukledig i över ett år.
Under sjukdagpenningsperioden utreds dina möjligheter att rehabiliteras och återgå till arbetslivet. Efter perioden kan FPA ännu betala dagpenning i högst 50 vardagar, så kallade tilläggsdagar, om detta underlättar din återgång till arbetet. Innan du får tilläggsdagar ska du arbeta 30 dagar.
Du kan få ekonomiskt stöd under rehabilitering: rehabiliteringspenning eller tidsbegränsad sjukpension, det vill säga rehabiliteringsstöd som beviljas av FPA. Om rehabilitering och en återgång till heltids- eller deltidsarbete inte är möjlig på grund av din sjukdom, kan du ansöka om tills vidare gällande invalid- eller sjukpension från din arbetspensionsanstalt. Både tidsbegränsad invalid- eller sjukpension och invalid- eller sjukpension som beviljas tills vidare kan också beviljas som en delförmån om du klarar av att arbeta deltid eller med lättare arbetsuppgifter.
Storleken på din sjukdagpenning bestäms enligt din årsinkomst. Årsinkomsten består av löner, vissa förmåner och övriga inkomster. Årsinkomsten kontrolleras för de 12 kalendermånader som föregår månaden innan rätten till dagpenning uppkommer. Det är alltså 1 månad mellan granskningsperioden och tidpunkten för då dagpenningen inträder.
Om du är företagare och har en FöPL- eller LFöPL-försäkring, fastställs din sjukdagpenning utifrån din FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst. Inkomsten kontrolleras för de 12 kalendermånader som föregår månaden innan rätten till dagpenning uppkommer. Det är alltså 1 månad mellan granskningsperioden och tidpunkten för då dagpenningen inträder.
Om beloppet på din FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst har ändrat under granskningsperioden beräknas sjukdagpenningen utifrån din genomsnittlig inkomst.