Dödsboets förvaltning

Delägare i dödsboet är arvingarna, vanligtvis den avlidnes barn eller deras avkomlingar samt universaltestamentstagare.

Änkan eller änklingen är också delägare tills den del av parets gemensamma egendom som hör till änkan eller änklingen utifrån giftorätten har åtskiljts genom en förrättning som kallas avvittring. Änkan eller änklingen kan vara delägare i dödsboet även därefter, om han eller hon är en universaltestamentstagare.

Om de äkta makarna hade ett äktenskapsförord är änkan eller änklingen inte delägare i dödsboet, förutom om han eller hon är universaltestamentstagare.

Om den avlidne var barnlös och ogift, är den avlidnes föräldrar, den avlidnes syskon som trätt i en förälders ställe eller deras avkomlingar delägare i dödsboet.

Om du genom ett testamente har ärvt en relativ andel av den avlidnes kvarlåtenskap är du universaltestamentstagare och därmed delägare i dödsboet.

Om du genom ett testamente har ärvt en viss del av den avlidnes kvarlåtenskap, till exempel en sommarstuga, är du en legatarie (arvinge i ett specialtestamente), och inte delägare i dödsboet.

Delägarna ansvarar för utredningen av boet. Därefter kan de skifta arvet på det sätt som föreskrivs i lag eller bestämts i ett testamente. 

Delägarna kan själva utreda dödsboet, dvs. ordna bouppteckning och betala dödsboets skulder med dess tillgångar. Om delägarna inte kommer överens förordnar tingsrätten på ansökan en utomstående boutredningsman för dödsboet. Medan boutredningsmannen arbetar kan delägarna inte fatta några beslut gällande boet.

Ett dödsbo behöver inte skiftas. Ni kan komma överens om att ni håller boet oskiftat till tills vidare eller till exempel så länge som den efterlevande maken eller makan lever. Om dödsboet förvaltas gemensam ska delägarna fatta alla beslut tillsammans och enhälligt.

Ett dödsbo ska skiftas om någon av delägarna kräver det. Bouppteckning och arvsskatten ska skötas även om boet inte skiftas.

Dödsboet upphör att existera när arvet har skiftats.