Ekonomins grundläggande kalkyler och uppföljning
Ekonomins grundläggande kalkyler är resultatkalkylen, balansräkningen och kassaflödeskalkylen. Resultatkalkylen visar företagets resultat, balansräkningen visar egendomssituationen och kassaflödeskalkylen avslöjar om det finns tillräckligt med pengar för betalningarna. Du kan följa upp företagets betalningsberedskap, lönsamhet och solvens genom att använda olika mätare och nyckeltal.
Resultatkalkylen visar hur ditt företags resultat har uppstått under en viss period. Resultatkalkylen visar alla ditt företags inkomster och utgifter under perioden i fråga. Perioden kan vara hur lång som helst, men när bokslutet görs upp är balansperioden alltid samma som räkenskapsperioden. Innehållet i den officiella resultaträkningen bestäms av bokföringslagen och bokföringsförordningen.
Resultatkalkylen visar vilken företagets omsättning har varit, vart pengarna har gått åt och hur mycket vinst eller förlust företaget har gjort. Resultaträkningen berättar om periodens händelser med tanke på företagets lönsamhet. Lönsamheten kan undersökas till exempel under den punkt som anger räkenskapsperiodens resultat.
Observera att även om resultatkalkylen avslöjar många nödvändiga uppgifter om företagets ekonomi så visar den inte företagets exakta egendomssituation. För att reda ut företagets egendom måste du bekanta dig med företagets balans.
Hjälp med att tolka resultatkalkylen får du till exempel av din bokförare eller av utvecklingsbolaget i din region.
Balansen beskriver företagets tillgångar och skulder samt det egna kapitalet under en specifik, enskild dag. Dagen kan till exempel vara räkenskapsperiodens eller månadens sista dag. Även om företagets tillgångar och skulder i praktiken varierar hela tiden visar balansen endast situationen en viss dag. Innehållet i den officiella balansräkningen bestäms av bokföringslagen och bokföringsförordningen.
Balansräkningen har alltid två sidor, som är lika stora. Aktiva-delen anger företagets förmögenhet. Aktiva är till exempel företagets pengar, lager och materiel.
Passiva-delen avslöjar hur företagets förmögenhet har finansierats. Passiva är bland annat de pengar du investerat i företaget, banklån och skatteskulder.
Balansens slutsumma anger den mängd kapital som bundits till företaget, dvs. företagets ekonomiska situation. Läs även noga den punkt som anger eget kapital. Om det egna kapitalet är negativt har företaget större skulder än tillgångar.
Hjälp med att tolka balansräkningen får du till exempel av din bokförare eller av utvecklingsbolaget i din region.
Kassaflödeskalkylen berättar om företagets betalningsberedskap. Med hjälp av kalkylen kan du förbereda dig för finansieringssvackor som kan uppstå till exempel i början av din företagsverksamhet då utgifter uppstår innan intäkterna.
Kassaflödeskalkylen är även en hjälp för försäljningen. Den visar hur mycket företaget ska sälja produkter för att täcka kostnaderna. Kassaflödeskalkylen hjälper även ditt företag att hitta en lämplig tillväxthastighet utan att dess förmåga att klara av sina vardagliga betalningar äventyras.
Kalkylen består av tre kassaflöden. Affärsverksamhetens kassaflöde får du när du subtraherar inköpen och de övriga kassautgifterna från försäljningen och den andra normala dagliga verksamhetens kassaintäkter. Investeringarnas kassaflöde är oftast negativt och visar hur mycket pengar som går åt till investeringarna. Finansieringens kassaflöde uttrycker förändringarna i ditt företags egna och främmande kapital, till exempel hur mycket företaget har tagit lån och betala tillbaka av lånet.
När du räknar ihop kassaflödena får du reda på hur mycket pengar det finns i företagets kassa.
Ditt företag ska klara av sina löpande kostnader varje dag. Om du till exempel inte kan betala de anställdas löner eller de inköp som företaget gör, kan ditt företag bli insolvent. Det är viktigt att reda ut betalningsförmågan då du till exempel planerar investeringar eller låntagning.
Du kan använda en kassaflödesanalys för att utreda ditt företags likviditet, men det finns också olika mätare för likviditeten. De mest kända är quick ratio, dvs. ”syretest” (acid test) och current ratio. De beskriver företagets likviditet utifrån balansräkningens siffror till exempel vid tidpunkten för bokslutet eller i slutet av månaden.
Med hjälp av quick ratio kan du bedöma om företaget kan klara av sina kortvariga skulder med enbart sina finansieringstillgångar, dvs. sina kontanta medel och insättningar. Current ratio å sin sida grundar sig på tanken att ditt företag utöver sina finansieringstillgångar kan använda sina omsättningstillgångar för betalning av kortfristiga skulder. Omsättningstillgångar är till exempel lager som kan realiseras.
Lönsamheten är ditt företags viktigaste verksamhetsförutsättningar. Om lönsamheten är svag går företaget med förlust och äter upp sitt eget kapital. Då finns risken att du tvingas avluta företagets verksamhet.
Du kan mäta ditt företags lönsamhet med olika täckningsmätare i relation till omsättningen och med avkastningsmätare i relation till kapitalet.
Täckningsmätare är bland annat försäljningstäcknings- och rörelseresultatsprocenten Försäljningstäckningsprocenten uttrycker hur stor andel av omsättningen som ditt företag får i hand av försäljningen. Rörelseresultatprocenten visar hur mycket ditt företag har fått rörelseresultat i förhållande till sin omsättning. Övriga bidragsmätare är till exempel procentsatserna för driftsbidrag, finansieringsresultat och nettoresultat.
Avkastningsmätare är till exempel avkastningsprocenten för investerat kapital och eget kapital. Avkastningen på investerat kapital i procent visar hur mycket avkastning som fås på ditt företags egna kapital och räntebärande främmande kapital. Avkastningen på eget kapital i procent mäter återigen avkastningen enbart på det egna kapitalet.
Solvens innebär ditt företags möjligheter att klara av sina betalningar på lång sikt. Även om företagets verksamhet inte går med förlust kan det ändå ha en svag lönsamhet eller så stora skulder att det inte kan klara av sina betalningar.
Du kan mäta ditt företags soliditet med hjälp av statiska nyckeltal. Självförsörjningsgraden visar hur stor del av företagets förmögenheter som har finansierats med det egna kapitalet. Nettoskuldsättningsgraden visar ditt företags räntebärande nettoskulder i förhållande till det egna kapitalet. Den relativa skuldsättningsgraden ställer företagets skulder i förhållande till omsättningen.
För att mäta företagets soliditet kan du också använda dynamiska nyckeltal som beskriver finansieringens tillräcklighet. Ett exempel på detta är återbetalningstiden för främmande kapital. Den visar inom hur många år ditt företag skulle kunna betala sin skuld om dess nuvarande inkomster helt och hållet användes till betalning av skulden. Andra dynamiska nyckeltal är bland annat nettofinansieringsprocenten och låneskötselbidraget.