Företagarens sjukdagpenning, teckenspråk video

Om du insjuknar och inte kan bedriva din företagsverksamhet ska du uppsöka läkare och be om ett läkarintyg över din arbetsoförmåga. Sjukdagpenning betalas för vardagar och även lördagar räknas som vardagar. Utifrån intyget kan du få sjukdagpenning för de vardagar efter självrisktiden då du är arbetsoförmögen.

Ansök om egentlig sjukdagpenning och om självrisktidens dagpenning elektroniskt hos FPA inom två månader från att din arbetsoförmögenhet har börjat. Bifoga läkarutlåtandet och eventuella andra bilagor om din arbetsoförmögenhet.

Observera att du inte får jobba om du får sjukdagpenning. Du får heller inte arbeta under självrisktiden.

Om ditt besvär är långvarigt men du partiellt är arbetsförmögen ska du fråga läkaren om möjligheten att arbeta deltid och få partiell sjukdagpenning.

Du kan under två års tid få sjukdagpenning för samma sjukdom i högst 300 vardagar och partiell sjukdagpenning i 150 vardagar. Om den längsta tiden för sjukdagpenningen överskrids kan du ha rätt till invalidpension.

Du kan få sjukdagpenning först efter självrisktiden. Under självrisktiden kan du dock få FöPL- eller LPA-dagpenning om du är FöPL- eller LFöPL-försäkrad.

Om du har en FöPL-försäkring, är självrisktiden den dag du insjuknar. Du börjar alltså få FöPL-dagpenning redan följande dag efter att du insjuknat.

Om du är LFöPL-försäkrad är självrisktiden den dag du insjuknat och de följande tre kalenderdagarna. Du börjar alltså få LFöPL-dagpenning efter att du varit sjuk i fyra dagar. FPA förmedlar ansökan om LFöPL-dagpenning till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) för avgörande.

Om du inte har någon pensionsförsäkring är självrisktiden den dag du insjuknar och de nästa nio vardagarna inklusive lördagar. Du börjar alltså få sjukdagpenning då du varit sjuk i tio dagar.

FPA betalar ut sjukdagpenningen åt dig i efterskott per betalningsperiod. Den första raten betalas efter 6 vardagar och följande efter 25 dagar. I FPA:s e-tjänst ser du nästa utbetalningsdag för sjukdagpenningen.

Om du har en FöPL- eller LFöPL-försäkring, fastställs din sjukdagpenning utifrån din FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst. Rätt till sjukdagpenning har också de företagare vars arbetsinsats i företagsverksamheten är liten och som inte är skyldiga att teckna FöPL- och LFöPL-försäkring.

Inkomsten kontrolleras för de 12 kalendermånader som föregår månaden då rätten till dagpenning uppkommer. Det är alltså 1 månad mellan granskningsperioden och tidpunkten för då dagpenningen inträder. Till årsinkomsten räknas inte löneinkomst från det egna företaget eller förvärvsinkomst från näringsverksamhet.

Om beloppet för din FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst har förändrats under granskningsperioden, beaktas din genomsnittliga arbetsinkomst.

Den partiella sjukdagpenningen är hälften av den vanliga sjukdagpenningen. Om du dessutom arbetar någon annanstans påverkas dagpenningens belopp av både löne- och FöPL-inkomsterna eller LFöPL-inkomsterna. Du kan räkna ut sjukdagpenningen med FPA:s kalkylator.

Du kan räkna ut sjukdagpenningen med FPA:s kalkylatorÖppnas i ett nytt fönster.