Statens ämbetsverk och inrättningar

Ämbetsverk och inrättningar som lyder under statens centralförvaltning finns inom alla ministeriers verksamhetsområde. Antalet organisationer uppgår sammanlagt till ca hundra, de är av varierande storlek och har olika uppgifter. De sysselsätter sammanlagt över 20 000 arbetstagare.

Många ämbetsverk och inrättningar har hand om förvaltningsuppdrag (t.ex. tullstyrelsen och skattestyrelsen). Uppgifterna kan även innefatta omfattande informationsförvaltnings- och registeruppdrag i likhet med patent- och registerstyrelsen och befolkningsregistercentralen.

Flera ämbetsverk och inrättningar har i uppdrag att utveckla ett visst verksamhetsområde och förmedla den information som produceras inom området till hela samhällets användning (t.ex. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd THL).

Statens forskningsinrättningar bildar en viktig grupp av statens inrättningar. De största forskningsinstituten är Statens tekniska forskningscentral VTT, Geologiska forskningscentralen och Skogsforskningsinstitutet. Det finns även ett stort antal mindre forskningsinstitut inom statsförvaltningen.

Finlands Bank och Folkpensionsanstalten (FPA) sorterar direkt under riksdagen. Enligt grundlagen står Finlands Bank "under riksdagens garanti och vård" samt under tillsyn av nio bankfullmäktigeledamöter som utses av riksdagen. Finansinspektionen fungerar administrativt i samband med Finlands Bank men är självständig i sina beslut.

FPA är en självständig socialförsäkringsinrättning som verkar under riksdagens tillsyn, med egen förvaltning och ekonomi. Tillsynen sköts av fullmäktige som väljs av riksdagen.

Ämbetsverkens och inrättningarnas utveckling

Fram till början av 1990-talet tillämpades ett system med centralämbetsverk i Finland enligt vilket ett tjugotal centralämbetsverk svarade för centralförvaltningen i samarbete med ministerierna. När centralämbetsverken avskaffades, ersattes tjänstemannakollegierna som varit i ledningen för dem med direktioner för ämbetsverk och inrättningar.

Under de senaste 20 åren har nya ämbetsverk grundats bl.a. av den orsaken att statens serviceverk omvandlats till bolag och affärsverk och deras affärsverksamhet kräver styrning och övervakning. Ämbetsverk som uppstått i anknytning till detta är bl.a. Kommunikationsverket, Banförvaltningscentralen och Fordonsförvaltningscentralen. Konsumentverket och Konkurrensverket grundades i sin tur som en följd av marknadsekonomins allt starkare ställning i samhället.

Myndighetsstukturen förnyades i början av året 2010 och det blev sammanlutningar av ämbetsverk när gamla ämbetsverk laggts ner och nya grundades. Då blev Fordonsförvaltningscentralen en del av det nya Trafiksäkerhetsverket och Banförvaltningscentralen en del av det nya Trafiksverket.