Ministerierna

Finlands tolv ministerier bildar statsrådet eller regeringen.

Statsrådet utövar den verkställande makten i vårt land. Det verkställer lagar som riksdagen stiftat och presidentens beslut. I praktiken utförs arbetet i ministerierna. Respektive ministerium ansvarar för verkställighet av frågor inom sitt eget verksamhetsområde.

Ministerierna är experter på förvaltningen samt politiska experter inom sina respektive verksamhetsområden och de bereder regeringens beslut som hänför sig till deras verksamhetsområden. Vidare representerar de sina verksamhetsområden såväl i Finland som inom internationellt samarbete.

Ministeriernas viktigaste uppgifter omfattar också styrning av och tillsyn över ämbetsverk och inrättningar inom deras verksamhetsområde.

Ministerierna samarbetar med den regionala och lokala förvaltningen, exempelvis kommunerna. Typiska samarbetsobjekt är utveckling av lagstiftning och offentliga tjänster. Vidare styr och övervakar ministerierna den regionala och lokala förvaltningen.

Historisk utveckling

Utgångspunkten för dagens ministerier var expeditionerna i senaten i det autonoma Finland. Det har skett bara några stora förändringar i indelningen av ministerier under Finlands självständighet. De viktigaste reformerna har varit grundandet av arbetsministeriet 1970 och upphörandet 2007, grundandet av miljöministeriet 1983, upphörandet av handels- och industriministeriet 2007 och grundandet av arbets- och näringsministeriet 2008.

I samband med förvaltningsreformerna på 1990-talet fick många ämbetsverk en svagare ställning och flera lades även ned vilket bidrog till att stärka ministeriernas ställning. EU-medlemskapet har också medfört ändringar i ministeriernas ställning och uppgifter eftersom ministerierna sköter merparten av de internationella uppdrag som medlemskapet medför.

Förändringar i statens affärsverksamhet samt i statens och kommunernas inbördes relationer har också bidragit till ändringar i ministeriernas ställning.