Kommunerna och kommunalförvaltning

Kommunerna och staten utgör de viktigaste demokratiska strukturerna i Finland. De är likvärdiga ur demokratisk synvinkel sett. I Finland fanns det i början av år 2011 336 kommuner. Av dessa ligger 320  på fasta Finland och 16 på Åland.

Kommunerna i Finland har självstyre. De har lagstadgad rätt att fatta beslut om egna ärenden och idka självstyre. Av alla samhällen med självstyre i Finland är det uttryckligen kommunerna som representerar den mest omfattande och viktigaste formen av självstyre

Kommunalt självstyre har i Finland en över tusenårig historia. Finlands grundlag befäster och skyddar rätten till självstyre. Staten saknar obegränsad rätt att ingripa t.ex. med hjälp av lagstiftning i något av de samhällens verksamhet som har självstyre.

Kommunernas uppgifter och förvaltning

Kommunerna anordnar i praktiken den lagstadgade basservicen för kommuninvånarna. Till den viktigaste basservicen hör social- och hälsovården, undervisnings- och bildningsväsendet samt miljön och den tekniska infrastrukturen. Kommunen erbjuder genom basservicen kommuninvånarna förutsättningarna till vardagsliv, välmående och grundtrygghet.

Kommunernas verksamhet styrs av politiskt beslutsfattande. Kommunen måste iaktta principerna och reglerna för demokrati i sin verksamhet.

Kommunens högsta beslutande organ är fullmäktige, vars ledamöter väljs genom allmänna och lika kommunalval som anordnas vart fjärde år. Fullmäktige väljer ledamöterna till kommunstyrelsen som har i uppgift att bereda fullmäktiges beslut och verkställa dem.

Fullmäktige väljer också nämnderna som leder produktionen av offentliga tjänster i kommunen. Typen av nämnder varierar mellan olika kommuner. De vanligaste nämnderna är bildningsnämnden, social- och hälsovårdsnämnden och planläggningsnämnden. Namnen på nämnderna och omfattningen av deras verksamhet varierar från kommun till kommun.

I mars 2007 trädde lagen om en kommun- och servicestrukturreform i kraft. Avsikten är att reformen skall vara verkställd år 2012. Syftet med reformen är att skapa en tillräckligt stark strukturell och ekonomisk grund för den service som kommunerna ansvarar för i syfte att trygga högklassiga välfärdstjänster också i framtiden i hela landet. Reformen kommer att inverka på såväl anordnandet av kommunala tjänster, deras finansiering som uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten.