Symboler och högtider

Riksvapen

• Härstammar från 1500-talet.
• Förebilden är lejonfiguren på Gustav Vasas gravmonument i Uppsala domkyrka.
• Lejonvapnet i rött och gult etablerades som Finlands vapen under 1800-talet.
• Blev Finlands officiella vapen 1917.

Flagga

• Företrädaren till dagens flagga var en röd och gul flagga som baserade sig på lejonvapnet.
• Den blåvita flaggan började användas allmänt vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet.
• Den nuvarande flaggan som ritats av Eero Snellman och Bruno Tuukkanen stadfästes av riksdagen som Finlands flagga den 27 maj 1918.

Nationalsång

• Johan Ludvig Runebergs dikt "Vårt Land" publicerades 1848 som den inledande dikten i Fänrik Ståls sägner.
• Fredrik Pacius tonsatte på beställning dikten till Floradagens festligheter samma år 1848.
• Paavo Cajanders översättning till finska ("Maamme", 1889) etablerade sig som den finska versionen av texten.

Kalevala

• Finlands nationalepos; första utgåvan 1835, den andra, utvidgade och reviderade utgåvan 1849.
• Baserar sig på folkdiktning och myter från de östra delarna av Finland, Karelen och Vitahavskarelen.
• Läkaren och samlaren av folkdiktning Elias Lönnrot samlade in dikterna som Kalevala baserar sig på under omfattande resor åren 1828-34 och 1836-37.
• Kullervo-diktens  material avviker sig från annat Kalevala-material på så sätt att originalet är av ingermanländskt ursprung, som samlades och redigerades till Lönnrot av D.E.D. Europaeus.
• Berättelserna i Kalevala utgör inte ursprungligen en helhet, i stället har Lönnrot sammanställt dem av flera teman och självständiga berättelser.

Bastu

• Svetthyddor som värmdes upp med upphettade stenar användes redan för 6000 år sedan.
• Ordet "löyly" (bad, ånga) ingår i den ca 7000 år gamla finsk-ugriska vokabulären.
• I området som sträcker sig från Östersjön till Ural var det ännu på 1800-talet vanligt att tvätta sig i bastun.
• Svetthyddorna som ursprungsinvånarna i Nordamerika använder och det japanska furo-badet påminner till sin princip och inverkan om bastun.
• Under agrarkulturen var bastun vidare det ställe där man tog hand om livsmedel och kläder samt vårdade sjuka. Stränga regler och förbud som betonade renhet och sedlighet förknippades med bastun.
• Bastubadande botar inte sjukdomar, men det har konstaterats ha en främjande inverkan på kroppens och själens välbefinnande.
• Det finns 1,7 miljoner bastur i Finland i dag.

Väsentliga årliga högtider

Självständighetsdagen

• Den 6 december 1917 godkände riksdagen självständighetsdeklarationen som senaten avfattat.
• På självständighetsdagen hedrar man dem som fallit offer i kampen för uppnående och bevarande av självständigheten.

Julen

• Julsäsongen pågår ungefär en månad, den börjar med lillajulsfester och avslutas vid trettondag.
• Den kristna julen har dels ett kristligt innehåll, dels hör förkristna symboler, julrätter och -sånger från agrartiden samt för den västerländska världen gemensamma julfigurer och -dekorationer till julfirandet. 
• Julaftonen är den viktigaste festdagen; juldagen firas i stillhet tillsammans med nära och kära.
• Julen har stämpeln av familjefest där man minns avlidna släktmedlemmar, äter julmiddag tillsammans med familjen och ger gåvor till familjemedlemmar och vänner.
• Julfriden brukar utlysas i Åbo stad. Detta är den långvarigaste, obrutna traditionen i Norden, vars rötter går tillbaka till medeltiden. Texten som läses upp i våra dagar är från 1830-talet.

Valborg

• I slutet av 1800-talet var den 1 maj i USA den dag då anställningskontrakten förnyades och arbetarna brukade demonstrera för sina rättigheter.
• De akademiskt bildade klasserna i Finland hade för vana att fira Floradagen den 13 maj.
• Under självständighetstiden har arbetarklassens och studenternas fester utformats till ett gemensamt firande av Valborg.
• Dagens valborgsfirande är en karnevallik folkfest som firar vårens ankomst.

Midsommar

• Firas under det veckoslut som infaller närmast sommarsolståndet.
• Det finskspråkiga namnet på midsommaren (juhannus) härleds från Johannes Döparen. Den 24 juli helgades redan på 400-talet till hans ära.
• I Finland firades midsommaren ursprungligen på landsbygden: man fröjdade sig över vad boskapen och naturen hade att bjuda på och med hjälp av midsommartrollkonster och -spådomar försökte man ta reda på hurdan skörden skulle bli.
• Midsommarbrasor och -eldar är en gammal tradition i nästan hela landet; i de svenskspråkiga kustregionerna har midsommarstänger varit vanligare.
• Midsommaren har firats sedan 1934 som Finlands flaggas dag.