Finlands historia: stormaktstiden

Den svenska tiden: samhällsstrukturen förändras

• 1323: Freden i Nöteborg stadfäster västra Finland som en del av det svenska riket. Karelen blir kvar i den ryska kulturens område.

• 1397: Danmark, Sverige och Norge ingår Kalmarunionen: gemensam kung och handelspolitik.
• Finland blir en fast del av den nordiska gemenskapen.

• Lantbruket har före medlet av 1400-talet spridit sig runtom i landet.
• Växande bosättningar i närheten av vattendrag.
• Pälshandel med andra länder skapar förmögenhet.

• 1523–1560: Gustav Vasa är Sveriges kung.
• Som en följd av reformationen blomstrar kulturen upp och Mikael Agricola skapar det finska skriftspråket.
• 1550: Gustav Vasa grundar Helsingfors.
• Förvaltningen blir effektivare och de inre delarna av landet bosätts systematiskt.

• 1596–97: österbottniska bönder som kriget mot Ryssland gjort utmattade gör uppror. De förlorar dock upproret som är känt under namnet Klubbekriget på några månader.
• Efter upproret blir Hertig Karl Sveriges kung. Han friger de fångade upprorsledarna och återställer upprorsmakarnas ställning.

• 1637–1640 och 1648-51: Finlands guvernör är Per Brahe.
• Förvaltningen utvecklas, Finlands postverk bildas.
• Åbo Akademi grundas.
• Största delen av Finland blir föremål för svenskarnas förläningar.

• 1690: Karl XI återtar förläningarna och startar reformer, bl.a. storskiftet av odlingsmark.

• 1700–1720: hungersåren, det stora nordiska kriget förloras och Österbotten ockuperas av Ryssland ("stora ofreden").

• 1772–92: Gustav III är kung.
• Adelns makt blir svagare, yttrandefriheten blir allmännare och handeln blir livligare.
• Kuopio och Tammerfors grundas.

• 1808–09: Sverige förlorar Finska kriget som var ett resultat av Napoleons maktpolitik.
• Finland införlivas som ett autonomiskt storkejsardöme med kejsardömet Ryssland.

Ryska tiden: från provins till stat

• 1809: Alexander I deklarerar att Finland skall "upphöjas till en nation bland nationernas antal”.
• Helsingfors blir huvudstad.
• Rubeln antas som valuta, lagar och praxis från svenska tiden förblir i kraft.

• 1830–60: ett uppsving i den finländska kulturen.
• 1835: Kalevala som redigerats av läkaren och insamlaren av folkdiktning Elias Lönnrot publiceras.
• Filosofen, tidnings- och vetenskapsmannen samt ekonomen J.V. Snellman främjar på många olika sätt den finländska bildningen.
• Poeten J.L. Runeberg utger bl.a. sången Vårt land (1846) och Fänrik Ståls sägner (1848 och 1860).

• 1855–1881: Alexander II är kejsare.
• 1863: finska antas som tjänstespråk, regelbundna lantdagar inleds.
• 1878: egen arme och militärplikt.
• Lag om kommunernas självförvaltning och andra stora reformer av lagstiftningen.
• Folkskoleinstitutionen uppstår.
• Myntenheten blir mark.

• 1881–1894: Alexander III är tsar.
• En förryskning av samhället inleds och medborgarrättigheterna börjar begränsas.

• 1894–1917: Nikolai II är tsar.
• Förtryck av det finska språket och nationalister startar.
• 1899: Rysslands lagstiftning kommer att gälla även Finland.
• Tidningar läggs ned och finskhetsivrare deporteras till Sibirien.
• 1904: Eugen Schauman mördar generalguvernör Bobrikov som lett förtrycket.

• 1905: oroligheter i Ryssland ger upphov till strejker även i Finland.
• Tsaren upphäver förtrycksåtgärder och lantdagen genomgår en reform: Finland får en odern enkammarriksdag.
• Den nya lantdagsordningen år 1906 garanterade nästan alla medborgare rösträtt. Finland är det första landet i Europa där kvinnor får rösträtt.

• 1906–1917: förtrycksåtgärderna fortsätter.
• Finska jägare beger sig till Tyskland för att få militärutbildning och förbereda en revolution.

• 6.12.1917: efter ryska revolutionen framför senaten en självständighetsdeklaration till riksdagen som riksdagen godkänner.
• Bolsjevikregeringen i Ryssland erkänner Finlands självständighet 4.1.1918.