Förstasidan / Staten och kommunerna / EU - basfakta och organ

EU - basfakta och organ

Europeiska Unionen (EU) är en union som bygger på fördrag mellan medlemsstaterna. Dess syfte är att öka demokrati och stabilitet, ekonomisk välfärd och fri rörlighet för människor i Europa samt skapa bättre förutsättningar för Europa att agera i den globaliserade världen.

Målsättningarna uppnås dels genom gemensam lagstiftning, EU:s gemensamma fördrag och grundläggande handlingar.

Det finns olika organ inom EU för behandling och beredning av samt beslutsfattande i olika gemensamma frågor. De viktigaste är Europeiska unionens råd, Europeiska rådet, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. EU har vidare eget domstolsväsen.

Europeiska Unionen har idag 28 medlemsstater. Den nyaste medlemsstaten, Kroatien, blev medlem 1.7.2013.

 

Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd är EU:s viktigaste beslutsfattande institution. Ansvariga ministrar från alla medlemsstater deltar i rådet.

Rådet sammanträder i tio olika grupperingar som behandlar följande frågor:

  • Allmänna frågor
  • Utrikesfrågor
  • Ekonomiska och finansiella frågor
  • Samarbete i rättsliga och inrikes frågor
  • Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
  • Konkurrensfrågor
  • Transport, telekommunikation och energi
  • Jordbruk och fiske
  • Miljö
  • Utbildning, ungdom, kultur.

I praktiken sammanträder rådet i tio olika grupperingar: respektive frågor behandlas vid egna möten i vilka den ansvarige ministern från respektive medlemsstat deltar. Varje medlemsstat är turvis ordförande för rådet i sex månader. Ordföranden bistås av en s.k. trojka, där det föregående och det kommande ordförandelandet medverkar. Syftet med detta förfarande är att öka kontinuiteten i EU:s beslutsfattande.

Rådet utövar tillsammans med parlamentet EU:s lagstiftande makt. Detta kallas medbeslutandeproceduren. Vidare godkänner rådet och parlamentet gemensamt EU:s budget, även om parlamentet innehar slutlig beslutanderätt i fråga om budgeten. Rådet sörjer för samordning av medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik.

Rådet innehar en viktig säkerhetspolitisk roll inom EU. Rådet svarar för utveckling av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt för samordning av samarbetet mellan nationella domstolar och polisväsen i brottmål.

Europeiska rådet

Europeiska rådet är medlemsstaternas stats- och regeringschefers möte. Det kallas ofta också för EU:s toppmöte. Genom Lissabonfördraget blev Europeiska rådet en officiell institution, som leds av EU:s ständige ordförande Herman van Rompuy. Ordförandens mandatperiod är 2,5 år och den kan förnyas en gång genom ett beslut med kvalificerad majoritet i Europeiska rådet. Europeiska rådet sammanträder regelbundet fyra gånger per år. Dessutom kan det ordnas extra möten vid behov.

Europeiska rådet har till uppgift att bestämma EU:s politiska inriktning och fastställa prioriteringarna. Dessutom definierar Europeiska rådet bl.a. de finanspolitiska riktlinjerna och unionens strategiska intressen och mål inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Europeiska rådet fungerar inte som lagstiftare, men i praktiken har det stora möjligheter att inverka på unionens utveckling och prioritetsområden.

Europarlamentet

Europarlamentet utövar tillsammans med rådet den lagstiftande makten och budgetmakten inom EU. Parlamentet innehar slutlig beslutanderätt i fråga om budgeten. Vidare har parlamentet ett stort ansvar för övervakning av samtliga EU-organ. Parlamentet godkänner eller avslår utnämningar av kommissionsledamöter och det har befogenheter att avge ett misstroendevotum mot kommissionen.

Parlamentet godkänner eller avslår utnämningar av kommissionsledamöter och det har befogenheter att avge ett misstroendevotum mot kommissionen.

Parlamentsledamöterna (europarlamentarikerna) väljs genom direkta val. Varje medlemsstat anordnar egna europaparlamentsval vid vilka väljs lika många ledamöter som landet har ledamotsplatser.

Parlamentet har egna politiska grupper. Grupperna har bildats enligt de politiska riktningar som de största politiska partierna i medlemsstaterna representerar, de är inte grupperade enligt nationalitet eller nationella partier. Varje europarlamentariker kan själv välja den grupp han eller hon vill höra till i parlamentet.

Under perioden 2009-2014 har parlamentet 736 ledamöter, av dessa är 13 finländare. I och med Lissabonfördraget kommer antalet ledamöter att utökas till 754.

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen övervakar och administrerar genomförandet av EU:s budget samt program och beslut som parlamentet och rådet har godkänt. Kommissionen har initiativrätten i EU:s lagstiftningsarbete. På grundval av denna rätt tar kommissionen fram förslag till ny EU-lagstiftning, som ska läggas fram för parlamentet och rådet. I december 2009 trädde det nya fördraget i kraft och EU-kommissionen är nu formellt skyldig att på vissa villkor ta ställning till förslag från allmänheten.

Kommissionen samarbetar med EU-domstolen för att se till att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt i alla medlemsstaterna. Vidare företräder kommissionen EU och dess medlemsstater inom internationellt samarbete, internationella organisationer och förhandlingar.

Varje kommissionär ansvarar för ett visst verksamhetsområde. För tillfället finns det 27 kommissionärer i kommissionen och arbetet leds av kommissionens ordförande.

Kommissionen är politiskt ansvarig inför parlamentet, som har makten att avsätta hela kommissionen genom att avge ett misstroendevotum. Vidare godkänner eller förkastar parlamentet de kommissionärskandidater som medlemsstaterna ställer upp.

Europeiska gemenskapernas domstol

Europeiska gemenskapernas domstol har i uppgift att se till att EU-lagstiftningen alltid skall gälla lika för alla i alla situationer. Domstolen har befogenhet att avgöra tvister mellan medlemsstater, EU-institutioner, företag och privatpersoner.

Domstolen består av en domare från varje medlemsstat. Domarna utses genom överenskommelse mellan medlemsstaternas regeringar för en mandattid på sex år i sänder.

Dela denna sida:

FacebookTwitterGoogleLinkedInE-Mail

Gå till Medborgarrådgivningens webbtjänst.
Gå till Suomi.fi:s Arbetsrum - information och tjänster för myndigheter.
Gå till Företags Finland webbtjänst.

Suomi.fi-redaktionen | Statskontoret