Arv och arvsbeskattning

En bouppteckning måste anordnas efter ett dödsfall vid vilken en förteckning görs upp över den avlidnes och eventuellt den efterlevande makens tillgångar och skulder. Om inte annat bestäms i testamentet fastställs arvsrätten enligt den lagstadgade ärvdabalken. Barnen är de primära arvingarna.

Ibland kan det vara svårt att nå arvingarna. Den avlidna kan till exempel ha barn som förrättarna av bouppteckningen inte känner till. Vissa magistrater erbjuder släktutredningstjänster till boupptecknare. De magistrater som tillhandahåller tjänsten gör på begäran också ett sammandrag av dödsboets lagenliga arvingar.

Arvsbeskattningen baserar sig på bouppteckningsinstrumentet som skall inlämnas till skattebyrån senast en månad efter bouppteckningen. Arvsbeskattningen är progressiv, med andra ord är arvsskatten högre ju högre värdet på arvslotten är.

Beskattningen har på basis av släktskapsförhållandet uppdelats i två skatteklasser. Den lägsta beskattningen gäller de närmaste släktingarna såsom efterlevande makar och barn samt föräldrar. Andra släktingar eller utomstående hör till den andra skatteklassen.

Ett förskott på arv kan ges redan under livstiden till bröstarvingar, det vill säga barn och barnbarn. Efter arvlåtarens död räknas denna så kallade gåva med i gåvotagarens arvslott och arvsskatten bestäms på basis av den sammanlagda summan. Gåvor som arvlåtaren gett till bröstarvingarna i förskott avdras i regel från bröstarvingens arv. Gåvogivaren kan i ett gåvobrev bestämma att gåvan inte utgör förskott på arv. I det fallet betalar gåvotagaren gåvoskatt endast på gåvans värde.