Ordlista

Här förklaras begrepp som används i tjänsten De äldre.

Avgiftstak – Ett årligt avgiftstak har fastställts för klientavgifterna inom den kommunala hälsovården. År 2012 är avgiftstaket 636 euro. En klient som nått avgiftstaket får avgiftsfri service inom den öppna vården. För kortvård på vårdinrättning uppbärs en avgift på högst 15 euro per vårddag. För läkemedelskostnaderna finns ett separat tak, som 2012 är 675,39 euro. En klient som nått taket betalar en självrisk på 1,50 euro per läkemedel. Vissa hälsovårdstjänster, såsom tandvård och privata undersökningar, beaktas inte i avgiftstaket.

Bankkoder – Elektronisk kommunikation kräver ofta att användaren identifierar sig. Du kan skaffa bankkoder från din egen bank och använda bankens service t.ex. för att betala räkningar. Med bankkoder kan du dessutom logga in i många av den offentliga förvaltningens tjänster, såsom Skatteförvaltningens webbplats där du kan beställa ett nytt skattekort.

Den tredje sektorn – Aktörer inom den tredje sektorn är bl.a. föreningar, organisationer, andelslag och stiftelser. Den första sektorn utgörs av privat företagsekonomi och den andra av offentlig ekonomi. Den tredje sektorn driver ofta allmännyttig verksamhet i form av frivilligarbete, t.ex. medborgarfostran eller äldreomsorg. Den tredje sektorns verksamhet är ideell till sin natur. Den tredje sektorn har blivit en allt viktigare producent av välfärdstjänster.

Den tredje åldern – Begreppet "den tredje åldern" har uppkommit i forskningen med anknytning till åldrande. Begreppet syftar på perioden mellan arbetsför ålder och egentlig ålderdom. Den tredje åldern är början av pensionsåldern, som ofta beskrivs som något positivt. Den beskrivs som ett åldersstadium med personligt välbefinnande, frihet från plikter såsom arbete och barnavård och personlig frihet.

Effektiverad hemvård – En term som används allt mer allmänt i många kommuner för att beskriva sjukvård i hemmet (effektiverad hemsjukvård). Den är ett alternativ till vård på bäddavdelning och servicen kan erbjudas exempelvis då en operationspatient skrivs ut från sjukhuset. Effektiverad hemvård kan också omfatta annan vård och omsorg som ingår i hemvården för åldringar som t.ex. väntar på en plats på vårdhem eller inte behöver institutionsvård. Den effektiverade hemvården är i allmänhet tidsbegränsad.

Elektroniskt ID-kort – Ett elektroniskt ID-kort (HST-kort) är ett elektroniskt identitetsbevis som upprätthålls av Befolkningsregistercentralen. Man kan skaffa ett elektroniskt ID-kort från polisinrättningarna. Kortet är i kraft i fem år. Med HST-kortet och tillhörande PIN-kod kan du identifiera dig i webbtjänster och använda tjänsterna.

Förmyndarverksamhet – Förmyndarverksamheten handhas av magistraten, som också är förmyndarmyndighet. Allmän intressebevakning kan ordnas för en person som inte klarar av att sköta sin ekonomi exempelvis på grund av ålderdom eller sjukdom. De statliga rättshjälpsbyråerna är intressebevakningsmyndighet på lokal nivå.

Hembesök –  Kommunerna ordnar så kallade hembesök för att främja välfärden särskilt hos personer i åldern 70–85 år som inte omfattas av den regelbundna servicen eller hos personer som hör till någon riskgrupp. Syftet med besöket är att stöda åldringens hemmaboende. Under besöket kartläggs funktionsförmågan och riskerna i boendemiljön, ges anvisningar om hur man självständigt kan främja välfärden och berättas om den service som kommunen erbjuder.

Kort för folkpensionstagare – FPA skickar kortet till alla pensionärer under 65 år som bor i Finland och som inte får arbetspension. Kortet tillsammans med ett identitetsbevis berättigar till pensionärsrabatter. Pensionärer som beviljats rehabiliteringsstöd får inte kortet. En person som inte får full folkpension har rätt till kortet om han eller hon inte får arbetspension från Finland.

Köpt tjänst – En köpt tjänst kan vara nästa vilken kommunal service som helst. En köpt tjänst innebär att en viss service anskaffas från en producent utanför den egna organisationen (dvs. kommunen). Sådana kan vara exempelvis företag eller föreningar. Myndighetsverksamhet såsom byggkontroll, som ofta omfattar utövning av offentlig makt, kan inte vara en köpt tjänst. Enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården får en köpt tjänst inte kosta klienten mer än kommunens egen verksamhet.

Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården – Bestämmelser om social- och hälsovårdens avgifter finns i lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. I lagen bestäms de högsta avgifterna för kommunal service. Kommunen eller samkommunen får inte debitera klienten högre avgifter. I lagen finns bestämmelser om högsta avgifter för bl.a. hemvården, stödet för närståendevård, tandvård, boendeservice och institutionsvård.

MMSE – (Mini-Mental State Examination) MMSE är en skala för mätning av minne och funktionsförmåga, som ofta används då man bedömer försämring av den mentala funktionsförmågan eller demens. MMSE omfattar flera korta uppgifter som bedömer delområden av kognitionen (t.ex. färdigheter med anknytning till minne, tänkande och inlärning).

Patientombudsman – Om du upplever att du blivit felbehandlad i hälsovården kan du reda ut situationen tillsammans med den avgiftsfria patientombudsmannen. Ombudsmannen kan hjälpa dig t.ex. att göra anmärkningar eller ansöka om patientskadeersättning. Kontaktinformation får du t.ex. från kommunens telefonväxel.

RAI – RAI (Resident Assessment Instrument) är ett system som används för bedömning och uppföljning av åldringsvården. Systemet består av hundratals frågor utifrån vilka man kan göra upp vård- och serviceplaner för hemvård eller institutionsvård samt mäta vårdkostnaderna och -kvaliteten. Systemet har utvecklats av Institutet för hälsa och välfärd THL och det används i flera kommuner.

RAVA – RAVA är Kommunförbundets verktyg som används i flera kommuner för att bedöma en äldre klients funktionsförmåga och behov av daglig hjälp. Funktionsförmågan bedöms med hjälp av följande funktioner: syn, hörsel, tal, rörelseförmåga, blåsans funktion, tarmens funktion, ätande, medicinering, på- och avklädning, personlig hygien, minne och psyke. Med mätaren beräknas ett RAVA-index för klienten. Indexet används då man fattar beslut om vilken hemvårdsservice åldringen behöver eller vilken typ av vårdplats utanför hemmet han eller hon behöver med tanke på konditionen.

Rehabiliteringsstöd – Rehabiliteringsstödet är en tidsbegränsad sjukpension. Du kan få rehabiliteringsstöd under pågående rehabilitering eller medan dina möjligheter till rehabilitering utreds. Rehabiliteringsstödet är lika stort som den normala sjukpensionen. För att få rehabiliteringsstöd krävs att det finns en vård- eller rehabiliteringsplan. Det finns ingen maximal tidsperiod för rehabiliteringsstödet, men om upprepad vård inte förbättrar arbetsförmågan försöker man fatta beslut om arbetsoförmåga inom en rimlig tid.

SAS – SAS är en arbetsgrupp inom äldreomsorgen (SAS från finskans selvitä, arvioi, sijoita = klarlägg, bedöm, placera). Arbetsgruppens uppgift är att planera en lämplig vårdplats för en äldre klient som behöver serviceboende eller institutionsvård. SAS-gruppen utreder funktionsförmågan (såsom hälsa, minne och social situation) och kontrollerar i allmänhet också genom hembesök (eller besök på sjukhusets avdelning) om det inte längre är möjligt att bo hemma. SAS-arbetsgruppen behandlar ansökningar och föreslår nya klienter då bostäder blir lediga.

Service- och vårdplan – Personen som ansvarar för hemvården gör tillsammans med klienten upp en service- och vårdplan för servicen i hemmet. Planen omfattar både hemservice och hemsjukvård. Planen justeras då behovet av service förändras och samtidigt kontrolleras avgiften.

Servicehandledare, servicehandledning – Servicehandledningen ska bli en riksomfattande tjänst som erbjuds alla kommuninvånare för att hjälpa dem att hitta personlig service som behövs och är lämplig i varje kommuninvånares speciella livssituation. Som servicehandledare arbetar personer som ansvarar för social- och hälsovården eller annan social trygghet. Servicehandledaren kan hjälpa i frågor inom många förvaltningsområden, t.ex. social- och hälsovårdstjänster och boendefrågor.

Skiftesman – En skiftesman är en opartisk person, ofta en advokat eller annan jurist, som skiftar ett dödsbo efter att ha rett ut egendomens värde och hört parternas krav gällande egendomen. Skiftesmannen sammankallar parterna och upprättar protokoll över mötena. Skiftesmannen försöker åstadkomma enighet mellan parterna. Om det inte lyckas upprättar han en avvittringshandling som tar ställning till parternas krav och fattar beslut om dem.

Skräppost – innebär oönskade massutskick per e-post till en stor grupp människor. Typiskt för meddelandena är att avsändaren är okänd och rubriken är en reklamslogan på engelska. Virus, malware (sabotageprogram) och bluffbrev sprids ofta med skräpposten, så det lönar sig att radera meddelandet omedelbart utan att öppna det.

Socialombudsman – Om du upplever att du blivit felbehandlad i socialvården kan du reda ut situationen tillsammans med den avgiftsfria socialombudsmannen. Ombudsmannen kan hjälpa dig t.ex. att göra anmärkningar eller söka ändring. Kontaktinformation får du t.ex. från kommunens telefonväxel.

Stödpersonsservice – Stödpersonsservicen är frivilligarbete som föreningar erbjuder i hemmet eller avgiftsbelagd service som produceras av hemserviceföretagen. Stödpersonen kommer till hemmet och sköter personen som behöver vård, så att närståendevårdaren kan ta en kort ledighet. Stödpersonen kan också göra lätt hushållsarbete. Servicen är tillgänglig endast i vissa kommuner.

Veteranombudsman – Veteranombudsmannens uppgift är att sörja för att krigsveteranerna får tillgång till sina lagstadgade och andra förmåner samt omsorgs-, stöd- och boendeservice. Ombudsmannen är kontaktperson för veteranorganisationerna och sammanslutningarna samt mellan myndigheterna och serviceproducenterna.

Vård i livets slutskede – Vård i livets slutskede är vård under en sjuk patients sista veckor, då man fokuserar på vård som lindrar patientens symptom. Målet är att vårda patienten så att livskvaliteten är så bra som möjligt under den sista tiden. Under vården i livets slutskede undviker man onödiga undersökningar och åtgärder. Vård i livets slutskede kan ges hemma, på bäddavdelning vid hälsovårdscentral eller sjukhus eller i hem för vård i livets slutskede. Om vården i livets slutskede ges i hemmet sköter de anhöriga om patientens grundläggande behov och den kommunala eller privata hemsjukvården ansvarar för den medicinska vården.

Vårdtestamente – Ett vårdtestamente är ett fritt formulerat dokument med en persons viljeförklaring om sin egen vård om personen råkar ut för t.ex. en allvarlig sjukdom, en olycka eller ålderdomssvaghet. I vårdtestamentet fastställs de situationer när man avstår från att vidta vårdåtgärder som kortvarigt förlänger patientens liv genom att på konstgjord väg upprätthålla livsfunktionerna. Vårdtestamentet undertecknas av testamentsgivaren och två samtidigt närvarande vittnen.

Åldringsråd - är ett fast samarbetsorgan av staden och organisationer för åldringar på området. Det verkar under stadsstyrelsen. Meningen för råden är att förbättra åldringars deltagande på kommunalt beslutsfattande. De förmedlar information om besluten och planerna som berör äldre människors liv. Åldersråd finns i tiotals städer.

Ärvdabalken – Ärvdabalken är en lag som bestämmer släktingarnas rätt till arv så att arvlåtarens släktingar indelas i fyra grupper av arvingar. Ju avlägsnare gruppen är, desto större är arvsskatten. Arvingar i samma grupp får en lika stor del av arvet, om inte annat bestämts i ett testamente. De närmaste arvingarna är den avlidnes bröstarvingar, de mest avlägsna fastrar och mostrar samt farbröder och morbröder. Kusiner har inte längre arvsrätt.